Historiska frön avslöjar unikt korn i Storsjötrakten

Lokala skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. När fröutbyte i stället sker lokalt kan unika lokala sorter utvecklas. Det visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland, gjord av forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet.

– Jordbruk är kanske inte det första man förknippar med Jämtland, men faktum är att man redan på 400-talet odlade korn där. Området är dock i gränslandet för var spannmål kan odlas och missväxt var vanligt. Långväga handel har därför alltid varit viktigt för de som bott i Jämtland, säger Matti Leino, forskare vid institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.

Mot slutet av 1800-talet samlades fröprover in från ett antal gårdar i Jämtland för att ställas ut på den stora konst- och industriutställningen i Stockholm år 1897. Dessa fröprover finns fortfarande bevarade vid Nordiska museet. Genom att analysera historiska fröprover genetiskt kan forskare få fram ny kunskap om den odling som bedrivits förr. Forskarna jämförde fröna både med nu levande material bevarat på den nordiska genbanken NordGen, och historiskt material från andra delar av Sverige och Norge.

– Genom att studera oförädlade lantsorter av grödor kan vi bland annat lära oss mer om de genetiska förändringar som skett när de anpassats till lokala odlingsförhållanden. Den kunskapen kan få betydelse när nya klimatanpassade sorter ska tas fram för det moderna jordbruket, säger Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi på Linköpings universitet.

De genetiska analyserna visade att det mot slutet av 1800-talet odlades två typer av korn i Jämtland. Den ena typen förekom endast i trakten kring Storsjön och var inte speciellt lik korn från andra delar av Sverige eller Norge. Korn som odlades längre bort från Storsjön var i stället av en annan typ, som var mer lik korn från mer östliga delar av södra Norrland.

– Den genetiska uppdelningen stämmer väl överens med hur viktigt det varit med jordbruk respektive långväga handel. Kring Storsjön var odlingsförhållandena bättre och fröutbyte skedde förmodligen med andra gårdar i trakten, där en unik och lokalt anpassad kornsort utvecklades. Längre bort från Storsjön var det svårare att odla och långväga handel var viktigare för försörjningen. Hade man haft missväxt passade man förmodligen på att köpa nytt utsäde när man reste neråt landet för att bedriva handel, säger Martin Larsson, som gjorde en del av analyserna som sitt examensarbete på kandidatprogrammet i biologi vid Linköpings Universitet.

Många av de typer av grödor som odlades i Sverige fram till 1900-talets första hälft gick förlorade i samband med jordbrukets modernisering. Den typ av korn som odlades kring Storsjön har dock bevarats på NordGen.

– En av de genbankssorter som studerades, och som också betecknas ’Oförädlat Jämtlandskorn’, visade sig vara mycket lik det historiska kornet från Storsjötrakten. Den som vill odla samma korn som man odlade i Jämtland fram till 1800-talet har alltså möjlighet att göra det, säger Jenny Hagenblad.

Resultaten av studien är publicerade online i tidskriften Diversity. Studien har finansierats med stöd av Sven och Dagmar Sahléns Stiftelse, Kungl. Vitterhetsakademien, Stiftelsen Gunnar och Birgitta Nordins Fond.

Artikeln: ”Genetic Diversity in 19th Century Barley (Hordeum vulgare) Reflects Differing Agricultural Practices and Seed Trade in Jämtland, Sweden”, Martin N. A. Larsson, Matti W. Leino och Jenny Hagenblad, (2021), Diversity, publicerad online 9 juli 2021, doi: 10.3390/d13070315

För mer information, kontakta gärna:

Jenny Hagenblad, biträdande professor, jenny.hagenblad@liu.se, 013-28 66 86

Matti Leino, forskare, matti.leino@arklab.su.se, 08-16 25 18