Jordbruksverket utser Linköpings universitet att ansvara för ett nytt nationellt kunskapsnav för digitalisering inom jordbruket. Projektet sträcker sig över 3 år och har en budget på 20 miljoner kronor.
Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i PNAS, där de har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för jordlös odling, så kallat hydroponi.
Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns en sammanställning över några av forskare på Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån hälsa till djurs beteende och ämnen som kan kopplas till familj, semester eller omställningen inför skolstarten.
Den 3 till 6 oktober arrangeras Nordens största biogaskonferens – Nordic Biogas Conference – i Linköping. Deltagare från akademi, politik och näringsliv möts för att diskutera det senaste inom biogasforskning och hur biogaslösningar bidrar till att möta samhällets stora utmaningar.
Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare vid Linköpings universitet för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som exempelvis hundvalpar och kattungar.
Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns en sammanställning över några av forskare på Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån fästingar, idrottsskador till djurs beteende och ämnen som kan kopplas till familj, semester och väder.
Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare vid Linköpings och Stockholms universitet undersökt om det stämmer. De har analyserat mer än 150 år gamla fröprover med molekylärgenetiska metoder. Resultaten ger en avslöjande inblick i äldre tiders växtförädling.
Lokala skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. Det visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland, gjord av forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet.
Per Jensen, professor i etologi, får ett nyinstiftat pris vid Linköpings universitet: NSS Skolsamverkanspris. Han får priset bland annat för att han har lagt grunden till Populärvetenskapliga veckan. Han har gjort sig känd, inte minst för sina populärvetenskapliga böcker om hundar, höns och andra husdjur.
En samordnad hantering av avföring från djur och människor skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år i Sverige. Nyckeln är att producera biogas av bajset och sedan använda restprodukten som gödsel. Dessutom skulle det kunna minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.
Hur kan vi öka våra sällskapsdjurs välmående? Varför beter sig hästar, hundar och katter som de gör? Och hur interagerar de med människor? Det är centrala frågor för Linköpings universitets nya utbildning inom djurpsykologi. Kandidatprogrammet startar hösten 2021 och är det första i sitt slag i Norden.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC står lantbruket för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser och ses därför av många som en klimatbov. Den slutsatsen bygger dock på ett paradigm som kan ifrågasättas, skriver LiU-forskaren Per Frankelius i en nyligen publicerad artikel i Agronomy Journal.
Kan en enda man ha påverkat vad som odlats över stora delar av Norrbottens län? Ja, det tror forskare vid Linköpings och Stockholms universitet, men det var inte vilken man som helst. Det handlar om prästen Lars-Levi Laestadius (1800-1861), grundaren av den Laestadianistiska väckelserörelsen och nyligen omskriven i Mikael Niemis roman ”Koka björn”.
Det krävs en omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten. Nu behövs en storsatsning på innovationer, såväl för att mätta världens ökande befolkning som att undvika ännu fler krig och kriser, skriver LiU-forskaren Per Fankelius i den vetenskapliga tidskriften Lancet.
Både arv och miljö ligger bakom olika kognitiva egenskaper, visar en ny studie gjord på höns. Forskare vid Linköpings universitet har funnit att kycklingars förmåga att klara svårare inlärningstester är ärftlig, medan optimistisk läggning däremot tycks förklaras av miljöfaktorer.
Vad händer med landsbygden när människor allt mer koncentreras till städerna? Den 24-25 maj ska landsbygdens framtid belysas på Vadstena Forum, en mötesplats kring samhällsbyggnadsfrågor.
En arts egenskaper definierar vilken roll den har i ekosystemet den lever i, visar en studie av forskare vid Linköpings universitet. Nya metoder kan göra det enklare att förutse vilka ekologiska roller arter kommer att få när de introduceras, avsiktligt eller oavsiktligt, i nya livsmiljöer.
Kycklingar som växer upp i en varierad och kontrollerbar miljö behåller sin optimistiska livssyn och hanterar stress bättre än individer som växer upp i en karg miljö, enligt en ny studie i Scientific Reports. Forskare från bland annat Linköpings universitet har mätt hur optimism hos kycklingar påverkas av stress.
Lantbruket är en av världens viktigaste branscher, för försörjning av en växande befolkning men också för att det är stommen i det kulturlandskap som många värderar högt. Dagens lantbruk kännetecknas av hög tekniknivå och avancerad affärsutveckling. Forskningsprojektet Grönovation gör en storsatsning på Elmia Lantbruk 18-21 oktober 2016.
Det är välkänt att husdjur är bra för människors hälsa. Men hur mår våra hundar tillsammans med oss? Det undersöker ett forskarteam vid LiU genom att mäta mängden av stresshormon som lagrats i pälshåren.