Risken för kraftiga skyfall och stora översvämningar ökar i takt med klimatförändringarna. Men fastighetsägare – oavsett storlek – underskattar ofta eget ansvar och är okunniga om vilka förebyggande åtgärder de själva kan göra. Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur man kan gripa sig an det förebyggande arbetet.
Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet. Allvarligast är ekonomiska hinder som särskilt drabbar dem med sämre socio-ekonomiska resurser och dem med längst avstånd till toppmötena. Därför krävs att FN satsar mer pengar på ungas deltagande, menar en av forskarna bakom studien.
Mellan 11 och 22 november äger FN:s klimatkonferens COP29 rum i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Från Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet deltar flera forskare, antingen på plats eller digitalt. Media som vill ha kommentarer till det som händer är välkomna att kontakta dem.
Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll. Forskare från bland annat Linköpings universitet har nämligen lyckats mäta hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som mikrober i trädens bark kan absorbera. Resultaten publiceras nu i tidningen Nature.
Stockholm har som mål att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid Linköpings universitet.
Ett batteri gjort av zink och lignin som kan användas över 8000 gånger. Det har forskare vid Linköpings universitet utvecklat med visionen att det billiga och hållbara batteriet ska kunna användas i länder där tillgången på elektricitet är begränsad. Studien är publicerad i tidskriften Energy & Environmental Materials.
En gåta som gäckat forskarvärlden i över 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat Linköpings universitet och Helmholtz Zentrum München har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning. Studien är publicerad i tidskriften Nature.
I juni är det val till EU-parlamentet. Klimatpolitik? Migrationsfrågor? Populism och sociala medier? Här är en sammanställning över några forskare vid Linköpings universitet som kan svara på olika aktuella frågor inför valet.
Lysekil, Luleå och Slite. Tre orter där kraven på omställning till ett fossilfritt samhälle ställer tillvaron på ända. Under flera år har forskare från Linköpings universitet tagit del av invånarnas berättelser och sökt svaret på frågan vad som krävs för att omställningen bättre ska kunna förankras i samhället.
Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.
Mellan 30 november och 12 december äger FN:s klimatkonferens COP28 rum i Dubai i Förenade Arabemiraten. Från Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet deltar flera forskare, antingen på plats eller digitalt.
Naturliga växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag är starkt kopplade till temperatur respektive vattenflöde. Det visar en studie vid Linköpings universitet där en rad nya omfattande mätning har använts. Kunskapen behövs för att genomföra rätt klimatåtgärder när framtidens ökande temperaturer och regnmängder riskerar att förstärka de naturliga klimatutsläppen i en allt snabbare spiral.
Tydliga växlingar i klimatet och ändrade förutsättningar för jordbruk sammanföll med Persiska rikenas höjdpunkter och nedgång, enligt en internationell studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har undersökt historiska variationer i nederbörd och växtlighet under de senaste 4000 år sedan i ett område i Iran. Studien belyser mänskliga samhällens sårbarhet för klimatväxlingar.
Parisavtalet säger att vi bör minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den globala temperaturhöjningen till 2 grader Celsius. Men har vi mätmetoderna för att uppnå målet? Den frågan ställer sig forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i tidskriften Environmental Research Letters. Svaret är nedslående.
Forskare vid Linköpings universitet kommer att vara på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP27, i Sharm El Sheikh, Egypten, för att bevaka klimatförhandlingarna och arbeta med egna forskningsprojekt. De kan svara på frågor både inför och under klimatmötet.
Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år, enligt en studie som forskare vid Linköpings universitet har gjort i samarbete med NASA, USA:s myndighet för rymdfart och rymdforskning. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.
Forskare vid Linköpings universitet kommer att vara på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP26, i Glasgow för att bevaka klimatförhandlingarna samt arbeta med egna forskningsprojekt. De kan svara på frågor både inför och under mötet.
Cecilia Bödker Pedersen är generalsekreterare för organisationen Storasyster. Hon hjälper de som utsatts för sexuella övergrepp och kämpar för ett samhälle fritt från sexuellt våld. Martin Hultman, docent vid Chalmers, forskar om varför vi inte agerar starkare i klimatfrågan – trots att vi har känt till problemen med klimatförändringar i över 30 år. De är Årets alumner vid Linköpings universitet.
En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet, som presenteras i Nature Communications. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna, vilket speglar förändringar som kan observeras i naturen i dag.
För att Sverige ska kunna nå sina klimatmål siktar man på en teknik som kan fånga in och lagra koldioxid från biobränslen. Men hur tekniken ska bekostas är oklart. En ny rapport visar att aktörer inom området vill se ett statligt stöd som bygger på omvända auktioner. På så vis kan det bli lönsamt att investera i koldioxidlagring.