Gå direkt till innehåll

Ämnen: Media, kommunikation

  • Annett Sundqvist, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet. Foto: Jonas Roslund

    Engelska på skärmen – dåligt för svenska barns språkutveckling

    Fem-åringar som konsumerar mycket digitala medier på engelska får sämre språkförmåga på svenska. Det visar ny forskning från Linköpings universitet. Därför borde debatten handla mer om innehållets kvalitet och språk än om skärmtid, menar forskarna.

  • Anette Wickström och Judith Lind på Tema Barn vid Linköpings universitet.

    Motstridiga signaler från influencers som pratar psykisk ohälsa

    Kvinnliga influencers som pratar om psykisk ohälsa går en svår balansgång mellan olika kvinnoideal. De levererar budskapet att man måste älska sig själv och ta ansvar för sitt mående, samtidigt som de måste visa ödmjukhet för att inte framstå som skrytsamma. Det framgår av två nya studier från Linköpings universitet där inlägg från fyra framgångsrika influerare har analyserats.

  • Någon som hävdar att sanningen är personlig kan, motsägelsefullt nog, ofta även underkänna andra människors rätt till sin egen sanning. Foto: RapidEye/iStock

    De faller lättare för konspirationsteorier

    Människor som i första hand använder sin egen magkänsla för att avgöra vad som är sant och falskt har också lättare att hoppa på konspirationsteorier. Den slutsatsen drar forskare vid Linköpings universitet som undersökt sambandet mellan mottaglighet för vilseledande information och övertygelsen om att sanningen är relativ.

  • Barnens skärmtid ökade under pandemin – Vad innebär det?

    Barnens skärmtid ökade under pandemin – Vad innebär det?

    Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

  • Minnesmärke till Förintelsens offer, Tyskland

    ”Förintelseöverlevare måste också få dö”

    Personer som överlevt koncentrationsläger har i tidningar, radio och tv skildrats enligt vissa föreställningar. Det visar en avhandling från Linköpings universitet. "e som genomlevt Förintelsen måste också få dö, utan att känna skuld för att de inte kunde berätta på det sätt som samhället ville", säger Kristin Wagrell,

  • ​LiU-forskare i ny samhällspodd under Almedalsveckan

    ​LiU-forskare i ny samhällspodd under Almedalsveckan

    Flera forskare från Linköpings universitet är på plats under Almedalsveckan. Nytt för i år är en podd där LiU-forskare samtalar om viktiga samhällsfrågor som alla kan ta del av, digitalt och i sina hörlurar.

  • Polisen lyckas inte lösa hatbrott på nätet

    Anmälningar som försvinner, brister i utredningar och stora skillnader mellan regionerna i hur polisen lyckas utreda hatbrotten. Polisarbetet mot hatbrott på nätet har allvarliga brister. Det visar en studie av polisforskaren Stefan Holgersson vid Linköpings universitet.

  • Årets alumner bygger gym för själen och inspirerar tekniktjejer

    Årets alumner vid Linköpings universitet är psykologen Oskar Henrikson, grundare och vd för det psykologiska gymmet Habitud, och civilingenjören Sofie Lindblom, vd och medgrundare för den globala innovationsplattformen Ideation 360.

  • Jonathan Josefsson. Foto: Linköpings universitet

    Barnets bästa i skymundan när asylärenden överklagas

    Barnkonventionen har mycket begränsad betydelse för hur Migrationsöverdomstolen dömer i asylärenden. I de allra flesta fall avgörs ärendena utifrån andra faktorer. Det visar Jonathan Josefsson vid Tema Barn, Linköpings universitet, i sin avhandling Children at the borders.

  • Negar Sani löste den tryckta diodens gåta

    I tretton år har gåtan förblivit olöst, men nu har Negar Sani, doktorand vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, lyckats förklara hur en tryckt diod kan fungera i GHz-bandet. Dioden utgör den felande länken mellan mobiler och tryckta etiketter, där mobilen kan sköta strömförsörjningen till etiketten.

  • Hur oljebolagen räddar världen

    Hur oljebolagen räddar världen

    De stora oljebolagen har ända från början varit ledande inom marknadsföring. Genom oljekriser och ökad globalisering har de skickligt förändrat sina budskap för att idag framstå som rena miljöhjältarna.

  • Reklam gör barn till konsumenter

    Barn föds in i konsumtionssamhället och möter tidigt reklam som gör dem till konsumenter. Föreställningarna om både barn och reklam är motstridiga och regelverken saknar ett tydligt barnperspektiv, visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.

  • Barn-tv tar publiken på allvar

    Att barn blir passiva framför tv:n har varit en vanlig föreställning. Men SVT:s och Utbildningsradions program görs för en aktiv och kunnig barnpublik som vill lära sig nya saker. Det visar Åsa Petterssons avhandling från Linköpings universitet.

  • Pressinbjudan: LiU firar årets alumner

    Den 4 oktober delar Linköpings universitet för andra gången ut utmärkelsen Årets alumn till två före detta studenter som har gjort något utöver det vanliga. I år går den till Carina Brage som brinner för att barn ska få lära sig naturvetenskap och teknik utomhus med hela kroppen och Melker Becker som gör kunskap om allt från hårdrock till nygotisk kyrkoarkitektur lättillgänglig i sina tv-program.

  • Årets alumner gör det roligt att lära för både barn och vuxna

    För andra året delar Linköpings universitet ut utmärkelsen Årets alumn till två före detta studenter som gjort något utöver det vanliga. I år går den till Carina Brage, som brinner för att barn ska få lära sig naturvetenskap och teknik utomhus med hela kroppen, och Melker Becker, som gör kunskap om allt från hårdrock till nygotisk kyrkoarkitektur lättillgänglig i sina tv-program.

  • Journalisternas förebild finns i deckarna

    En framgångsrik journalist ska agera som i deckarna. Journalister som Annika Bengtsson och Mikael Blomkvist i romanerna av Liza Marklund och Stieg Larsson ingår i en berättartradition som varit viktig för att forma yrkesidentiteten.

  • Användarna bär ansvaret

    Internet lägger ett större ansvar på användarna än traditionella medier, både när det gäller att bedöma trovärdighet och att hantera yttrandefrihet. Samtidigt suddas gränsen mellan avsändare och användare ut allt mer. Webbplatsen Levande historia öppnade 1998, som ett led i ett regeringsstött projekt om förintelsen. Sidorna kopierades och lades lätt förvrängda ut under titeln Sann historia. Tex

  • Fostran och frigörelse via radion

    Radion hade stor genomslagskraft i Sverige kring 1900-talets mitt. Under den här tiden etablerades också radions personliga brevlådor, dit lyssnare kunde skriva om sina personliga problem och få råd. Dessa råd fungerade både frigörande och fostrande visar en aktuell avhandling. Lis Asklund, ”eterns kurator”, är en klassiker i svensk radio med sitt rådgivningsprogram Människor emellan som sändes