Behandling kan skydda extremt för tidigt födda barn från lungsjukdom

Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie som letts från Linköpings universitet. Den visar också att behandlingen är säker att använda. Fynden publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Av de barn som föds extremt för tidigt – före graviditetsvecka 28 – får mer än hälften en lungsjukdom. Lungsjukdomen, som heter bronkopulmonell dysplasi, BPD, påverkar dem ofta under resten av livet. Den uppstår på grund av att lungorna hos mycket för tidigt födda barn inte är tillräckligt utvecklade. Flera faktorer kan göra lungorna skörare och försvåra lungvävnadens utveckling.

En nyckelfaktor vid BPD är inflammation, som skadar lungvävnaden. Hormonet kortison dämpar inflammation, men barn som föds extremt för tidigt kan inte producera tillräcklig mängd kortison. Tidigare studier som undersökt förebyggande behandling med hydrokortison har pekat på positiva effekter, men också misstänkts kunna ge svåra biverkningar. Behandlingen används i flera länder. I Sverige har en del regioner de senaste åren infört riktlinjer om behandling med hydrokortison från första dygnet efter födseln, medan andra regioner har valt att avstå.

– Det har lett till ett slags naturligt experiment i Sverige, där en del extremt för tidigt födda barn har behandlats och andra inte. Vi drog nytta av det i vår studie där vi har tittat på hur den här behandlingen fungerar i den verkliga vården i Sverige. Det finns nästan inga sådana studier i världen i dag, säger Ulrika Ådén, professor i barnmedicin vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet samt överläkare i neonatologi, som har lett studien som publicerats i JAMA Network Open.

Forskarna analyserade data från det nationella neonatalregistret. 474 barn som behandlats med hydrokortison jämfördes med 632 barn som fötts i samma regioner innan behandlingen infördes. De jämförde också med regioner som inte ger kortisonbehandling. Alla barn hade fötts i graviditetsvecka 22 till 27 under åren 2018 till 2023.

– Vår studie visar att om extremt för tidigt födda barn får den här behandlingen tidigt i livet så ökar chansen för överlevnad utan lungsjukdom. Hydrokortisonbehandlingen är säker att ge och ökar inte risken för allvarliga biverkningar under nyföddhetsperioden, säger Veronica Smedbäck, doktorand vid Linköpings universitet och läkare.

Många barn som får bronkopulmonell dysplasi löper ökad risk för att få infektioner och bli inlagda på sjukhus under skolåldern. Lungsjukdomen är också kopplad till att barnen inte går upp i vikt som väntat och att hjärnans utveckling påverkas negativt. Forskarna menar att den förebyggande behandlingen kan ha betydelse dels för barnen och deras familjer, dels för samhället då det skulle kunna minska barnens behov av vård.

– Med tanke på att mer än hälften av alla extremt för tidigt födda barn drabbas av den här lungsjukdomen, kan det vara värdefullt med den här behandlingen som kan öka chansen för överlevnad utan sjukdomen. Många länder räddar i dag barn som föds extremt tidigt, så det kan potentiellt bli väldigt många barn som berörs, säger Veronica Smedbäck.

Studien tittar på säkerhetsaspekter kring behandlingen på kort sikt. Forskarna går nu vidare med att undersöka möjliga effekter av behandlingen på längre sikt, där en viktig fråga är hjärnans utveckling. Andra studier har indikerat en positiv effekt av behandlingen på hjärnans utveckling, men det behövs mer forskning om långtidseffekter av behandlingen.

Studien har finansierats av bland annat Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning och ALF-medel genom Region Östergötland.

Artikeln: Early prophylactic hydrocortisone, broncopulmonary dysplasia, and survival in extremely preterm infants, Veronica Smedbäck, Lars Björklund, Anders Flisberg, Jolanta Wróblewska, Olivier Baud, Erik Wejryd och Ulrika Ådén, (2026), JAMA Network Open, publicerad online den 19 februari 2026, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2025.60146

För mer information, kontakta gärna:

Veronica Smedbäck, doktorand, veronica.smedback@liu.se

Ulrika Ådén, professor, ulrika.aden@liu.se

För telefonnummer till forskarna, kontakta Linköping universitets presstjänst på 013-28 28 00 eller press@liu.se.