Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin, läkemedel

Forskarna studerade mekanismen som opioider, som heroin och morfin. utnyttjar för att dämpa smärta. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling av kronisk smärta

När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar proteiner som kallas kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet ringat in den exakta platsen på en specifik kalciumkanal som finjusterar smärtsignalers styrka. Denna kunskap kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.

Claudio Mirabello och Björn Wallner har utvecklat Alphafold ytterligare så att verktyget nu kan nu kan ta in information från experiment och partiella data samt förutsäga väldigt stora och komplexa proteiner. Foto: Thor Balkhed

LiU-forskare får Alphafold att förutse väldigt stora proteiner

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget. Resultaten, publicerade i Nature Communications, är ett steg mot effektivare utveckling av nya proteiner för bland annat läkemedel.

Peter Larsson är professor i molekylär neurofysiologi vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien som publicerats i Nature. Foto: Magnus Johansson

Befintligt läkemedel kan reparera jonkanal kopplad till epilepsi

Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.

En del personer får svåra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sätt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

Forskare vid Linköpings universitet utvecklar en ny sorts antibiotika. Foto: Magnus Johansson/LiU

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som utvecklar nu en ny klass antibiotika.

Elisa Zattarin och Olof Eskilsson, doktorander vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, har varit med och utvecklat ett sårförband gjort av nanocellulosa som kan visa tidiga tecken på infektion. Foto: Olov Planthaber

Sårförbandet som avslöjar infektion

Ett sårförband gjort av nanocellulosa som kan visa tidiga tecken på infektion utan att störa läkningen. Det har forskare vid Linköpings universitet utvecklat. Studien, publicerad i tidskriften Materials Today Bio, är ytterligare ett steg på vägen mot en ny typ av sårvård.

Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem globalt. Foto: jarun011/iStock

Antibiotikaresistensen ännu låg men ökande

Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar globalt. Men hur ser det ut i Sverige? I sin avhandling från Linköpings universitet har Martin Holmbom undersökt omfattningen av dessa problem i ett stort material från Östergötland.

Resistens mot antibiotika är ett växande problem. Foto: Thor Balkhed/LiU

Mindre antibiotikaresistenta tarmbakterier med bortglömt antibiotikum

Ett bortglömt antibiotikum, temocillin, gav mindre selektion av resistenta tarmbakterier jämfört med standardbehandling mot urinvägsinfektion med feber, i en svensk studie som publiceras i The Lancet Infectious Diseases. Temocillin kan därför vara ett bra behandlingsalternativ vid svår urinvägsinfektion och bidra till minskad spridning av resistenta bakterier på sjukhus.

Målinriktad behandling kan komplettera konventionell behandling hos en del patienter. Foto: AgFang/iStock

Ett gammalt läkemedel ger nya möjligheter för behandling av barnleukemi

Den tumörhämmande genen TET2 är avstängd i en stor andel av fallen av akut lymfoblastisk leukemi (ALL) hos barn, visar en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna visar att den avstängda genen kan slås på igen genom behandling med ett befintligt läkemedel, 5-azacytidin. Fynden, som publiceras i PNAS, tyder på att 5-azacytidin skulle kunna fungera som målinriktad behandling vid ALL hos barn

Läkemedel mot epilepsi kan utvecklas från kåda

Nya molekyler, utvecklade av forskare vid Linköpings universitet, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.

Forskare vid Linköpings universitet har gjort djupintervjuer med 24 kvinnor som upplevt negativa effekter av hormonella preventivmedel, som p-piller. Bild: iStock

Nya insikter om upplevda negativa effekter av hormonella preventivmedel

Kvinnor som mådde psykiskt dåligt av hormonella preventivmedel värderade sitt mentala välmående högre än ett välfungerade sexliv. Upplevelserna kan påverka deras val av framtida preventivmedel. Det är ett av fyra teman som forskare vid Linköpings universitet ringat in i en intervjustudie med 24 kvinnor som upplevt negativ påverkan av en del hormonella preventivmedel.

Vad styr vilka läkemedel vi använder?

Läkemedel påverkar oss på många sätt – inte bara fysiologiskt. Förväntningar och inte minst marknadsföring ligger bakom bruket av läkemedel och vaccin. Ericka Johnson vid Linköpings universitet är redaktör för en bok som utforskar hur genus och könsroller skapas för dem som tar - eller motstår – läkemedel.

Läkemedel för sällsynta sjukdomar en svår balansgång

Psykologiska faktorer påverkar hur vi tar beslut om subventionering av läkemedel för sällsynta sjukdomar, visar en ny avhandling från Linköpings universitet. Johanna Wiss har undersökt prioriteringar av så kallade särläkemedel från flera olika perspektiv.

Alkoholberoende saknar viktigt enzym

En forskargrupp, under ledning av professor Markus Heilig, Linköpings universitet, har hittat ett enzym som inte produceras i tillräcklig mängd i framlobernas celler hos alkoholberoende människor. Bristen på enzym leder till att impulskontrollen bryts ner.

Växtsubstanser mot cancer granskas i gigantisk studie

Giftfria kombinationer av kemiska ämnen från växter kan vara nyckeln till att stoppa obotliga och återfallande cancersjukdomar. Det är slutsatsen av en gigantisk metastudie vars resultat nu publiceras.

Diagnos innan sjukdomen brutit ut

Många patienter med allvarliga sjukdomar blir inte bättre av sina mediciner eftersom behandlingen påbörjas alltför sent. Ett internationellt forskarteam lett från Linköpings universitet lanserar nu en unik strategi för att upptäcka ett sjukdomsförlopp i dess allra tidigaste fas.

Defekt gen gör diarrévaccin odugligt

Rotavirus orsakar varje år en halv miljon dödsfall i diarréer bland barn i utvecklingsländer, och de vacciner som finns ger dåligt skydd. Orsaken kan vara en utbredd genetisk resistens hos barnen, visar virologiforskare vid Linköpings universitet.

Blodplättar desinficeras till döds

Om blodet blir för tunt kan en transfusion med blodplättar vara nödvändig, men först måste eventuella smittämnen oskadliggöras. De substanser som används förstör dessvärre också själva blodplättarna, visar forskning vid LiU och flera europeiska och kanadensiska universitet.

Biosensor ersätter försöksdjur

En biosensor som rapporterar inifrån levande celler kan ersätta tiotusentals av de försöksdjur som idag används för att upptäcka biverkningar hos nya läkemedel.

Elström sätter fart på hjärnans signalsubstanser

Efter mer än 30 år av elektrisk hjärnstimulering mot Parkinsons sjukdom är det ännu oklart varför metoden fungerar. Nu visar klinisk forskning vid Linköpings universitet att elstötarna verkligen ökar frisättningen av det nödvändiga signalämnet dopamin.

Visa mer

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping