Vid infektioner och inflammatoriska sjukdomar bildar immunförsvaret en grupp små signalmolekyler, cytokiner. En av dessa, interleukin-6, är nödvändig för att kroppen ska kunna svara med feber. Forskare vid Linköpings universitet visar nu för första gången hur detta fungerar.
Rotavirus orsakar varje år en halv miljon dödsfall i diarréer bland barn i utvecklingsländer, och de vacciner som finns ger dåligt skydd. Orsaken kan vara en utbredd genetisk resistens hos barnen, visar virologiforskare vid Linköpings universitet.
Forskaren Maria Lerm söker nya vägar att tillverka ett bättre vaccin mot tuberkulos – sjukdomen som skördar två miljoner människoliv årligen. Nu tilldelas hon Fernströmpriset på 100 000 kronor.
Feber är ett svar på inflammation och triggas av ett påslag av signalämnet prostaglandin. Forskare vid Linköpings universitet kan nu visa exakt var dessa ämnen tillverkas – ett fynd som öppnar vägen för mer specifika läkemedel.
Hormonbehandling för övergångsbesvär ges i regel direkt efter menopausen, men en studie vid Linköpings universitet visar att även kvinnor som är 80 år och äldre får behandling.
Eksem hos spädbarn är en stark varningsklocka för fortsatta allergiska besvär längre upp i åldrarna. I en nypublicerad studie från Linköpings universitet hade nästan var tredje barn med eksem utvecklat astma vid tio års ålder.
Med hjälp av ett dramapedagogiskt rollspel kan vårdpersonal bli bättre på att ingripa när de ser att en patient kränks.
Med magnetkameran som verktyg ska projektet Skonsam strålbehandling förverkliga visionen om en individanpassad cancerbehandling som ger bättre bot och mindre biverkningar. Peter Lundberg, professor i MR-fysik på Linköpings universitet är engagerad i projektet som startar i Sundvall 9-10 juni 2014.
Om blodet blir för tunt kan en transfusion med blodplättar vara nödvändig, men först måste eventuella smittämnen oskadliggöras. De substanser som används förstör dessvärre också själva blodplättarna, visar forskning vid LiU och flera europeiska och kanadensiska universitet.
Mellan ett och tio barn – det är vad majoriteten av svenska ägg- och spermadonatorer tycker är en acceptabel nivå för sin hjälp till barnlösa par. Kvinnliga donatorer är mer restriktiva än manliga, visar en studie vid Linköpings universitet.
Autism uppfattas ofta som ett handikapp, men kan hos normalbegåvade personer ses som en naturlig variation. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet om autism och etik.
En biosensor som rapporterar inifrån levande celler kan ersätta tiotusentals av de försöksdjur som idag används för att upptäcka biverkningar hos nya läkemedel.
Drygt sex av tio allvarliga hjärtfel hos foster förblir oupptäckta i de ultraljudsundersökningar som erbjuds alla gravida. En orsak till att man inte hittar missbildningar är fetma hos den blivande mamman, enligt forskning vid Linköpings universitet.
Barn som i fosterstadiet utsatts för fysiologisk stress – till exempel syrebrist – är i riskzonen för framtida hjärt-kärlsjukdom. Orsaken är att den livsviktiga adrenalinsignaleringen i hjärtat förändras, visar forskare vid Linköpings universitet.
En känd sjukdomsgen i samband med cancer, reumatism och neurologiska sjukdomar – S100A4 – är också inblandad i allergi, visar en internationell forskargrupp ledd från Linköpings universitet.
En mager bakterieflora i tarmen hos spädbarn kan orsaka astma när de kommer i skolåldern. Det visar 7-årsuppföljningen i en flerårig studie ledd av forskare vid Linköpings universitet.
Ett helt nytt psykiatriskt forskningscentrum inrättas vid Linköpings universitet och Universitetssjukhuset med den världsledande beroendeforskaren Markus Heilig i spetsen. Satsningen på drygt 200 miljoner kronor finansieras av Vetenskapsrådet, universitetet och landstinget.
För personer med diabetes är det mer gynnsamt med en enda stor måltid än flera mindre utspridda över dagen. Så tolkas resultaten av en aktuell koststudie vid Linköpings universitet.
Patienter med lungsjukdomen KOL är mycket sjuka när de kommer till intensivvård. Trots behandling med bland annat respiratorstöd är dödligheten mycket hög, visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Om Alzheimers sjukdom i framtiden ska kunna behandlas så krävs en tidig diagnos, vilket ännu inte är möjligt. Nu har forskare vid bland annat Linköpings universitet identifierat sex proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas som markörer för sjukdomen.
