Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Prognoser förutser influensaepidemier

    Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en unik metod för att förutse influensaepidemier genom att kombinera flera datakällor. Prognoserna är bland annat användbara vid vårdplanering, så att omfördelning av vårdresurser under epidemier kan ske på bästa möjliga sätt för att ge alla en så bra vård som möjligt. Studien publiceras i tidskriften Emerging Infectious Diseases.

  • Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt

    Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. I en ny studie, som publiceras i tidskriften PNAS, har forskarna identifierat en stor grupp substanser som påverkar själva kopplingen mellan jonkanalens olika funktionella delar. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.

  • Små partiklar i blodet kan avslöja cancer i tidigt skede

    Små partiklar som utsöndras av cancerceller innehåller specifika proteiner som genom ett blodprov kan avslöja cancer i tidigt skede. Detta enligt en ny studie av forskare vid amerikanska forskningscentra, varav en av huvudförfattarna är från Linköpings universitet, och som publicerats i tidskriften Cell.

  • Dålig kondition och fetma som ung kopplat till kronisk sjukdom som vuxen

    Personer som i övre tonåren har dålig kondition eller fetma löper ökad risk att som vuxna ha så svår hjärt-kärlsjukdom att de får sjukersättning på grund av kroniskt nedsatt arbetsförmåga. Detta enligt en studie av forskare vid bland annat Linköpings universitet, som pekar på att även en mindre förbättring av konditionen är kopplat till lägre risk. Fyndet har publicerats i European Heart Journal.

  • Bakterier ställer till det för genetisk forskning

    En gåtfull modifiering av DNA, som är vanlig i bakterier, existerar inte i människan eller andra däggdjur. Detta enligt en ny studie i Science Advances av forskare vid Linköpings universitet. Studien demonstrerar att fynd som gjorts av den epigenetiska markören 6mdA i djur med stor sannolikhet har orsakats av begränsningar i tekniker och bakteriella föroreningar i prover.

  • Styrketräning kan hjälpa mot klimakterieproblem

    Styrketräning två till tre gånger i veckan kan minska besvären med vallningar och svettningar i klimakteriet. Det visar en studie från Linköpings universitet. Studien är den första i världen som studerar sambandet mellan styrketräning och klimakteriebesvär.

  • Belöning och olust tätt kopplat i hjärnan

    Möss som saknar en viss mottagarstruktur på celler i hjärnan söker sig till saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Fynden publiceras i tidskriften Journal of Clinical Investigation.

  • Upptäckten av ett metodfel kan förbättra epigenetisk forskning

    En svaghet i en av de mest använda metoderna inom forskning om epigenetik kan leda till missvisande resultat, visar forskare vid Linköpings universitet. Upptäckten kan få stor betydelse för forskningsfältet, där ”big data” och avancerade DNA-analysmetoder används för att studera mycket stora mängder epigenetisk information. Fynden publiceras i tidskriften Nature Methods.

  • Alzheimerplack inte lika farligt för alla celler i hjärnan

    Amyloid-beta, som är kopplat till Alzheimers sjukdom, har olika egenskaper i olika celltyper i hjärnan hos bananflugor. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Linköpings universitet, som publiceras i tidskiften Cell Chemical Biology. Medan amyloid-beta är mycket giftigt för nervceller tycks vissa andra celltyper knappt ta någon skada av aggregaten.

  • Ingen ytterligare åtgärd mot kritiserad professor

    Det blir inga ytterligare åtgärder med anledning av den kritik som riktats mot en professor vid Linköpings universitet för vetenskaplig oredlighet. Det har nu universitetets rektor beslutat.

  • Nytt beslut om oredlighet i forskning

    Medicinska fakultetsstyrelsen friar när det gäller oaktsamhet kring dokumentation och följsamhet till regelverk, men står fast vid kritik kring författarskap.

  • Växtsubstanser mot cancer granskas i gigantisk studie

    Giftfria kombinationer av kemiska ämnen från växter kan vara nyckeln till att stoppa obotliga och återfallande cancersjukdomar. Det är slutsatsen av en gigantisk metastudie vars resultat nu publiceras.

  • Diagnos innan sjukdomen brutit ut

    Många patienter med allvarliga sjukdomar blir inte bättre av sina mediciner eftersom behandlingen påbörjas alltför sent. Ett internationellt forskarteam lett från Linköpings universitet lanserar nu en unik strategi för att upptäcka ett sjukdomsförlopp i dess allra tidigaste fas.

  • Ny möjlighet behandla Alzheimers

    Ett protein som ingår i vårt medfödda immunförsvar, lysozym, kan användas för att behandla och ställa diagnos på Alzheimers sjukdom. Det visar nya forskningsresultat vid Linköpings universitet.

  • Ett övergrepp kommer sällan ensamt

    Ett övergrepp följs ofta av fler. Studier vid Linköpings universitet visar att många som uppger att de blivit slagna, våldtagna eller förföljda har också utsatts för andra former av våld och av mer än en förövare, och det gäller både kvinnor och män.

  • Så motverkas benskörhet innan höften bryts

    Var femte kvinna och var tionde man i Sverige kan räkna med att råka ut för höftfraktur på grund av benskörhet. Men en enkel handröntgen kan upptäcka problemet innan något benbrott inträffat.

  • Moderkakan skyddar fostret mot mammans immunförsvar

    Den blivande mammans immunförsvar är ett dödligt hot mot fostret och måste därför försvagas under graviditeten. Helt nya forskningsrön visar nu att det är moderkakan som styr denna anpassning.

  • Forskning på odlade celler kan slå fel

    Celler odlade i laboratoriet uppträder mycket annorlunda än celler i kroppen. Redan efter några dagar är förändringen så stor att den kan påverka tolkningen av en studie, visar forskning vid universiteten i Linköping och Edinburgh.

  • Var fjärde 65+ lider av kronisk smärta

    Var fjärde person över 65 år som deltog i en befolkningsstudie led av måttlig eller svår kronisk smärta. De konsumerade betydligt mer resurser för vård och omsorg, samtidigt som deras livskvalitet var kraftigt försämrad.

Visa mer