En rutin med skriftliga frågor för att fånga upp besökare på ungdomsmottagning som har erfarenhet av eller riskerar sexuellt överförbara infektioner, oplanerad graviditet eller sexuellt våld uppskattas av både personal och besökare. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet.
Den tumörhämmande genen TET2 är avstängd i en stor andel av fallen av akut lymfoblastisk leukemi (ALL) hos barn, visar en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna visar att den avstängda genen kan slås på igen genom behandling med ett befintligt läkemedel, 5-azacytidin. Fynden, som publiceras i PNAS, tyder på att 5-azacytidin skulle kunna fungera som målinriktad behandling vid ALL hos barn
En liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att förse sig med alkohol trots att det får negativa konsekvenser. Det visar en studie på råttor gjord av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har identifierat en tidigare okänd mekanism, som är ett möjligt mål för läkemedelsbehandling. Fynden publiceras i tidskriften Science Advances.
Nya molekyler, utvecklade av forskare vid Linköpings universitet, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en app som stöttar kvinnor till en hälsosam viktuppgång och livsstil under graviditeten. Nu har forskarna utvärderat appen och publicerat resultaten i två vetenskapliga artiklar. Användning av appen bidrog till förbättrade matvanor. Appen hade också en positiv effekt på viktuppgången i den grupp gravida som hade övervikt eller fetma.
Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset, dödsfall och sjukvårdsbelastning i Sverige. Nu har forskare på uppdrag av Folkhälsomyndigheten sammanställt och utvärderat modeller av covid-19. Rapporten visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.
I en klinisk studie ledd från Linköpings universitet och finansierad av läkemedelsbolaget Diamyd Medical har forskare undersökt om immunterapi mot typ 1-diabetes kan bevara kroppens egen produktion av insulin. Resultaten pekar mot att injektion av ett protein, GAD, i lymfkörtel kan ha god effekt i en undergrupp av individer. Fynden publiceras i tidskriften Diabetes Care.
Forskare vid Linköpings universitet har gjort flera upptäckter om hur hårcellerna i innerörat, som omvandlar ljud till nervsignaler till hjärnan, fungerar. Fynden, som presenteras i Nature Communications, utmanar den bild av hörselorganet som funnits i årtionden. Ökad kunskap om hur örats hårceller stimuleras av ljud är viktigt för bland annat optimering av hörhjälpmedel som cochleaimplantat.
Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med medicinska universitetet i Graz, visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis läkemedelsdosering i hjärnan vilket leder till mindre biverkningar vid cytostatikabehandling.
Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha positiva effekter genom att öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och publiceras i tidskriften Cell Reports Medicine.
Kan stress leda till hjärtinfarkt? Många skulle nog svara ja, men det vetenskapliga belägget för det är tunt. Nu visar en svensk studie från Linköpings universitet att personer som drabbats av en hjärtinfarkt hade kraftigt ökade värden av stresshormonet kortisol månaderna innan infarkten. Fynden, som publicerats i Scientific Reports, tyder på att långtidsstress är en riskfaktor för hjärtinfarkt.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel och bidrar till minskning av potentiella biverkningar. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling. Resultaten presenteras nu i Science Advances.
Daniel Appelgren forskar om en typ av njursjukdomar där immunsystemet angriper och skadar njurarna. På sikt hoppas han kunna identifiera nya behandlingsmöjligheter för dessa autoimmuna sjukdomar, som i dag inte kan botas. Nu har han beviljats 1,25 miljoner kronor i forskningsanslag från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.
Risken för allvarlig påverkan på blodstatus och benmärg vid cytostatikabehandling kunde förutsägas med en prediktionsmodell, som utvecklats av forskare vid Linköpings universitet. Forskningen kan bidra till att det på sikt blir möjligt att med genanalys hitta patienterna med hög sannolikhet för biverkningar. Studien publicerades i tidskriften npj Systems Biology and Applications.
Professor Håkan Olausson vid Linköpings universitet har utsetts till den första mottagaren någonsin av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Prisceremonin kommer att äga rum den 15 december vid Medicinska fakultetens fakultetskollegium.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en unik metod för att förutse influensaepidemier genom att kombinera flera datakällor. Prognoserna är bland annat användbara vid vårdplanering, så att omfördelning av vårdresurser under epidemier kan ske på bästa möjliga sätt för att ge alla en så bra vård som möjligt. Studien publiceras i tidskriften Emerging Infectious Diseases.
Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. I en ny studie, som publiceras i tidskriften PNAS, har forskarna identifierat en stor grupp substanser som påverkar själva kopplingen mellan jonkanalens olika funktionella delar. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.
Små partiklar som utsöndras av cancerceller innehåller specifika proteiner som genom ett blodprov kan avslöja cancer i tidigt skede. Detta enligt en ny studie av forskare vid amerikanska forskningscentra, varav en av huvudförfattarna är från Linköpings universitet, och som publicerats i tidskriften Cell.
Personer som i övre tonåren har dålig kondition eller fetma löper ökad risk att som vuxna ha så svår hjärt-kärlsjukdom att de får sjukersättning på grund av kroniskt nedsatt arbetsförmåga. Detta enligt en studie av forskare vid bland annat Linköpings universitet, som pekar på att även en mindre förbättring av konditionen är kopplat till lägre risk. Fyndet har publicerats i European Heart Journal.
En gåtfull modifiering av DNA, som är vanlig i bakterier, existerar inte i människan eller andra däggdjur. Detta enligt en ny studie i Science Advances av forskare vid Linköpings universitet. Studien demonstrerar att fynd som gjorts av den epigenetiska markören 6mdA i djur med stor sannolikhet har orsakats av begränsningar i tekniker och bakteriella föroreningar i prover.