Höga nivåer av kroppens egna cannabisliknande ämnen skyddar mot att utveckla beroendesjukdom hos personer som haft traumatiserande upplevelser som barn. Detta enligt en ny studie från Linköpings universitet. Hjärnorna hos de som inte utvecklat beroende efter barndomstrauma verkar processa känslorelaterade sociala signaler bättre, även jämfört med friska kontrollpersoner.
I motsats till vad man tidigare trott finns stamcellerna, som alla nya blodceller bildas från, kvar vid blodcancerformen akut lymfatisk leukemi. Men de har en dold defekt och tappar över tid förmågan att bilda nya blodceller, visar forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till att förklara varför de som överlevt leukemi får negativa effekter på blodbildningen årtionden senare.
Könshormonet östrogen har en negativ påverkan på regleringen av hjärtats slag, enligt en experimentell studie från Linköpings universitet som publiceras i tidskriften Science Advances. Östrogenets påverkan tycks samverka med ärftliga förändringar som orsakar en hjärtsjukdom där hjärtats rytm störs. Andra kroppsegna ämnen kan däremot ha en skyddande effekt.
Antalet skador inom ungdomsfriidrott minskar signifikant när ungdomstränare och föräldrar får tillgång till digital information om hur växande kroppar fungerar. Dessutom tar det dubbelt så lång tid innan första skadan uppstår. Det visar en studie från Linköpings universitet som är publicerad i British Journal of Sports Medicine.
Den biologiska funktionen hos ”snabbsänkeproteinet” CRP har länge varit okänd. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att proteinet har en gynnsam funktion vid den inflammatoriska sjukdomen systemisk lupus erytematosus, SLE. Men det gäller bara för den ena av CRP:s båda former, enligt studien som publicerats i tidskriften Journal of Autoimmunity.
Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut. Forskare vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet har lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Resultatet, som publicerats i tidskriften Science, banar väg för tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer.
Övervikt och stillasittande bidrar till att allt fler får fettlever. Det finns behov av att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla följdsjukdomar. Enligt en studie kan dålig muskelhälsa vara en riskmarkör för detta. Studien, som publicerats i JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.
Covid-19 väckte liv i virus som slumrat i kroppens celler sedan tidigare infektioner, och särskilt starkt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, ger ny kunskap om sjukdomens orsaker och möjligheter till diagnosticering.
Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.
I försök på möss har forskare vid Linköpings universitet identifierat de specifika celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion. Fynden som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PNAS löser en långdragen fråga om vilka organ som är delaktiga vid feber.
I år blir det dubbelt upp och två professorer får ta emot Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet: Anders Fridberger och Maria Jenmalm. De forskar om hörseln respektive allergi hos barn.
Lena Miranda, vd för Linköping Science Park, blir hedersdoktor vid Linköpings universitet. Hon hedras tillsammans med möbelformgivaren Åke Axelsson och de internationella forskarna Lucy Henry, Barbara Riegel och Arnold Tukker vid den akademiska högtiden i november.
En stor del av vår förmåga att uppfatta musik och tal fungerar på ett annat sätt än man tidigare har trott, visar en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och Oregon Health & Science University. Upptäckten, som publiceras i Science Advances, kan göra det möjligt att konstruera förbättrade hörselhjälpmedel i form av cochleaimplantat.
Forskare vid Linköpings universitet har hittat en biologisk mekanism som förstärker lagringen av skrämmande minnen i hjärnan. Studien, som är gjord på råttor, publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Upptäckten ger ny kunskap om mekanismer bakom ångestrelaterade sjukdomstillstånd och identifierar en möjlig gemensam mekanism bakom ångest och alkoholberoende.
Hos patienter som vårdades på sjukhus för allvarlig covid-19 i början av pandemin var immunceller fortfarande negativt påverkade ett halvår senare. En ny studie, som gjorts av forskare vid Linköpings universitet, pekar på att infektion med sars-cov-2 kan lämna påtagliga spår långt efter att man tillfrisknat.
Forskare har framställt ett implantat av kollagenprotein från grishud som efterliknar den mänskliga hornhinnan. I en pilotstudie återställde implantatet synen hos 20 personer med en sjukdom i hornhinnan, varav de flesta var blinda före åtgärden. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och LinkoCare Life Sciences AB och publiceras i tidskriften Nature Biotechnology.
En digital intervention i mobilen kan hjälpa den som vill minska sin alkoholkonsumtion. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet, som har utvecklat och utvärderat ett stöd som hjälper användaren att på egen hand minska sitt intag av alkohol.
Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.
Vid allvarlig covid-19 och långtidscovid uppstår ofta rubbningar av blodkoaguleringen. Nu har forskare vid Linköpings universitet upptäckt att kroppens immunförsvar kan påverka spikproteinet på sars-cov-2-virusets yta så att det bildar felveckat protein, så kallat amyloid. Fynden av en möjlig koppling mellan amyloidbildning och symtom vid covid-19 publiceras i Journal of American Chemical Society.
Äldre kvinnor, ensamstående kvinnor och kvinnor som får barn med hjälp av assisterad befruktning har större risk att få en komplicerad graviditet och har högre sjuklighet. Även deras barn får i högre utsträckning sjukdomsdiagnoser tidigt i livet. Malin Lindell Pettersson har tittat närmare på hälsan hos dessa grupper i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
