Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljöpolitik

  • Forskare från Linköpings universitet deltar vid FN:s klimatkonferens COP29

    Forskare från Linköpings universitet deltar vid FN:s klimatkonferens COP29

    Mellan 11 och 22 november äger FN:s klimatkonferens COP29 rum i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Från Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet deltar flera forskare, antingen på plats eller digitalt. Media som vill ha kommentarer till det som händer är välkomna att kontakta dem.

  • Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik och Shun Kashiwaya, forskare vid avdelningen för materialdesign, båda vid Linköpings universitet har tillsammans med kollegor skapat guldén. Foto: Olov Planthaber

    Ett atomlager guld – LiU-forskare skapar guldén

    För första gången har forskare lyckats skapa ark av guld som endast är ett atomlager tjockt. Materialet har fått namnet guldén. Enligt forskarna från Linköpings universitet får guldet nya egenskaper som kan göra det lämpligt för bland annat koldioxidomvandling, väteproduktion och framställning av värdefulla kemikalier. Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Synthesis.

  • Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid LiU ska göra verkstad av donationen på tio miljoner kronor. Foto: Thor Balkhed

    Forskning om stadsutveckling får miljondonation

    Byggprojekt är ingen tillfällig störning i stadsmiljön, det kommer alltid nya och de måste planeras så att de skapar så få problem som möjligt. En privat donation på tio miljoner kronor ska bidra till forskning om stadsutveckling, byggande och logistik vid Linköpings universitet i Norrköping.

  • Vi måste städa atmosfären på koldioxid, säger Mathias Fridahl, universitetslektor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

    Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

    Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.

  • David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet. Foto: Charlotte Perhammar

    Utan fler och bättre mätmetoder kan Parismålet missas

    Parisavtalet säger att vi bör minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den globala temperaturhöjningen till 2 grader Celsius. Men har vi mätmetoderna för att uppnå målet? Den frågan ställer sig forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i tidskriften Environmental Research Letters. Svaret är nedslående.

  • Bild: ipopba/iStock

    Experter inom miljö och klimat inför COP27

    Forskare vid Linköpings universitet kommer att vara på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP27, i Sharm El Sheikh, Egypten, för att bevaka klimatförhandlingarna och arbeta med egna forskningsprojekt. De kan svara på frågor både inför och under klimatmötet.

  • Foto: iStock photos

    Experter inom miljö inför COP26

    Forskare vid Linköpings universitet kommer att vara på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP26, i Glasgow för att bevaka klimatförhandlingarna samt arbeta med egna forskningsprojekt. De kan svara på frågor både inför och under mötet.

  • Mats Eklund, professor och föreståndare för Biogas Research center

    Biogas – ett område där Sverige kan bidra till en hållbar värld

    Biogasområdet är ett av de få områden där utvecklingen i Sverige spelar stor roll för hur världen ska bli mer hållbar, där vi på allvar kan bidra till att förbättra världen. Biogas Research Center vid Linköpings universitet bjuder genom boken ”Biogas i det hållbara samhället” på en resa genom Sverige som visar hur biogaslösningar gör städer, regioner och företag bättre.

  • Gruvdrift har blivit den stora lokala miljöstridsfrågan.

    Gruvligt motstånd och miljöstrid – reaktioner på 2000-talets gruvpolitik

    Sverige är återigen en ledande gruvnation. Men till viken kostnad? I en ny bok analyserar forskare från Linköpings universitet den svenska gruvpolitikens omvandling och de – många – konflikter som politiken gett upphov till. Gruvdriften är, menar författarna, den stora lokala miljöstridsfrågan av idag och ställer krav på statligt ansvarstagande.

  • Kunskap som maktfaktor i global miljöforskning och miljöpolitik

    I decennier har forskare utvecklat allt mer komplicerade modeller som förutsäger och visar konsekvenserna av globala miljöförändringar, modeller som ligger till grund för miljöpolitiska beslut. I den första avhandlingen från nya Tema Miljöförändringar vid Linköpings universitet visar Ola Uhrqvist hur modellerna växt fram, format och formats av sin tids rådande tankesätt.

  • Miljöansvar för resursstarka

    Miljöansvar för resursstarka

    Ansvaret för miljöproblemens lösning har alltmer lagts på individer och deras livsstil. Men det är framförallt resursstarka personer som menar att de har möjlighet att ta miljöansvar i vardagen, visar en studie vid Linköpings universitet.

  • Osäker kontroll av kemikalier

    Medan kemikalieproduktionen ökar konstant i hela världen genomsyras det svenska kontrollsystemet av motsättningar. Ju mer kunskap som samlas in om hanteringen av kemikalier, desto mer ökar osäkerheten i systemet, visar Simon Haikolas avhandling vid Linköpings universitet.

  • Höga halter DDT i bröstmjölk

    De högsta halterna hittills av DDT i bröstmjölk har uppmätts hos mödrar i malariadrabbade byar i Sydafrika, där DDT sedan många år sprutas inomhus för att bekämpa malaria. Värdena ligger långt över de gränser som världshälsoorganisationen fastställt. Henrik Kylin, miljökemist och professor vid Tema Vatten har tillsammans med sydafrikanska forskare kartlagt effekterna av användningen.