Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • LiU-fysiker får Göran Gustafssonpriset

    Mats Fahlman, professor i ytors fysik och kemi vid Linköpings universitet får årets Göran Gustafssonpris i fysik. Han får priset – ett av de mest prestigefyllda bland yngre svenska forskare – för sin forskning inom enkristallina filmer av organiska halvledare och multilager för tillämpningar inom organisk elektronik och spinntronik.

  • Nytt patent säkrar forskning vid ESS

    European Spallation Source (ESS) i Lund har fått sitt första patent i samarbete med forskare vid Linköpings universitet. Patentet löser en stor teknisk utmaning för forskningsanläggningar över hela världen och säkrar möjligheten till förstklassiga experiment vid ESS.

  • LiU partner i miljardprojekt om grafen

    Materialfysiker vid Linköpings universitet ingår i ett gigantiskt europeiskt forskningsinitiativ kring supermaterialet grafen. Det så kallade flaggskeppsprojektet finansieras av EU med nio miljarder kronor.

  • Stort stöd till forskning om husdjurens välfärd

    Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, får som en av sex svenska forskare ett Advanced grant från Europeiska forskningsrådet ERC. Det ger honom 2,5 miljoner euro, cirka 22 miljoner kronor, till fem års forskning om genetiska faktorer i samband med våra husdjurs välfärd.

  • LiU-forskare utsedda till KAW-fellows

    Materialfysikern Johanna Rosén och neurobiologen David Engblom vid Linköpings universitet har utnämnts till ”academy fellows” i Wallenbergstiftelsens största forskningssatsning någonsin.

  • Här vänds miljöutmaningar till lönsamma affärer

    I nästa vecka, 22-24 oktober, hälsar Linköpings universitet fler än 150 konferensdeltagare från olika delar av världen välkomna till den vetenskapliga konferensen Greening of Industry Network, GIN2012, men de välkomnas också till sex kreativa Sustainability Jam Sessions. Som journalist är du välkommen att delta.

  • Satsning på stamceller och nanovetenskap

    Stamceller och nanopartiklar hör till de mest uppmärksammade och framtidsinriktade forskningsfälten i den vetenskapliga världen. Nu lyfter Knut och Alice Wallenbergs stiftelse fram två sådana projekt vid Linköpings universitet genom en finansiering på totalt 62 miljoner kronor.

  • I hönsgården har storleken betydelse

    En ensam tupp umgås med alla hönor i flocken, men den höna som har störst kam får en större dos av sperma och därmed fler kycklingar. Det låter naturligt men bakom alltihop ligger människornas hunger efter ägg.

  • Nordiska vetesorter kan ge nyttigare bröd

    Näringsinnehållet i vete kan förbättras med hjälp av en gen som upptäckts i gamla nordiska vetesorter, visar forskning vid bland annat Linköpings universitet.

  • Milda vintrar drabbar Vätterröding

    Varmare vatten och färre isvintrar kan försvåra för den akut hotade Vätterrödingen att återhämta sig. Orsaken är att rommen kläcks för tidigt, enligt en ny avhandling vid Linköpings universitet.

  • Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik

    Tolv åttondeklasser från Ängelholm i söder till Boden i norr samlas den 24 maj på Umeå universitet för final i Teknikåttan, en tävling i teknik och naturvetenskap för landets åttondeklassare. Bland finalisterna finns klass 8D på Berzeliusskolan i Linköping.

  • Livsvetenskapens bilder kan feltolkas

    Den molekylära livsvetenskapen är ett snabbt växande fält som är beroende av visualiseringar och animationer för att bli begriplig. Men animationer har också begränsningar som gör att de kan feltolkas i undervisningen.

  • Molekylrörelser som gör att vi tänker

    Varje tanke, varje rörelse, varje hjärtslag styrs av blixtsnabba elektriska impulser i hjärnan, musklerna och hjärtat. Men en alltför hög elektrisk retbarhet i cellernas membran kan orsaka bland annat epilepsi och hjärtarytmi. En forskargrupp vid Linköpings universitet publicerar nu nya rön som kan leda till nya läkemedel mot dessa sjukdomar.

  • Prioner i hjärnan slås ut med målsökande molekyler

    Giftiga prioner i hjärnan kan upptäckas med självlysande polymerer. Nu visar upphovsmännen vid Linköpings universitet att samma molekyler också kan oskadliggöra prionerna, och potentiellt bota dödliga nervnedbrytande sjukdomar.

  • Regionfinal för åttondeklassare i Teknikåttan

    Torsdag den 19 april samlas åttondeklassare på Linköpings universitet (Campus Valla) för regionfinal i Teknikåttan, en rikstäckande tävling i teknik och naturvetenskap för år 8. Fyra klasser från regionen tävlar om en plats i riksfinalen i Umeå senare i vår.

  • Extremväder hotar rika ekosystem

    Extrema väderhändelser som orkaner, skyfall och torka kommer att bli vanligare i takt med den globala uppvärmningen. Det ökar i sin tur risken för artutdöende – särskilt i artrika ekosystem som korallrev och tropiska regnskogar.

  • Svartlut och solceller ger uthållig el

    Med ett genombrott för billig el från solceller, och en massiv satsning på vindkraft, kommer behovet att lagra energin på ett smart sätt. Batterier av biologiska restprodukter från pappersmassafabriker kan bli lösningen, visar forskning vid Linköpings universitet som publiceras i den topprankade tidskriften Science.

  • Landets snabbaste dator till LiU

    Sveriges snabbaste superdator kommer återigen att finnas i Linköping. På Campus Valla installeras under sommaren installeras Triolith, ett datorkluster med en kapacitet som slår medtävlarna med god marginal.

  • Ett fåtal gener styr nervcellernas funktion

    Hur kan 100 miljarder celler skapas, var och en med specifika uppgifter? Att naturen klarar detta är vår hjärna ett bevis för. Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit ett steg närmare lösningen av detta mysterium.

  • Nedärvd epigenetik gav rekordsnabb evolution

    Domesticeringen av höns har gett upphov till snabba och omfattande förändringar i arvsmassans funktion. Förändringarna är ärftliga trots att de inte inverkar på själva DNA-strukturen, visar forskning vid Linköpings universitet.

Visa mer