Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Nordiska vetesorter kan ge nyttigare bröd

Näringsinnehållet i vete kan förbättras med hjälp av en gen som upptäckts i gamla nordiska vetesorter, visar forskning vid bland annat Linköpings universitet.

Genen, som ökar innehållet av protein och mineraler i vetekärnan, kallas NAM-B1 och har tidigare bara påträffats i vilt emmervete (tvåkornsvete) som växer i Irak och Mellanöstern. I mer än 30 år har forskargrupper runt om i världen arbetat med att korsa in denna gen från emmervete till pasta- och brödvete.

De nya resultaten som publiceras i tidskriften Theoretical and Applied Genetics visar att högnäringsvarianten av genen finns tillgänglig på betydligt närmare håll.

Det var genom analyser av bevarade 140-åriga veteprover som forskarna vid LiU och Nordiska museet först började ana att genen kunde finnas i gamla sorter av brödvete. För att undersöka om så var fallet gjordes i samarbete med franska veteexperter en analys av mer än 500 sorter.

I en första omgång screenades 367 brödvetesorter från hela världen. Bara en handfull, drygt 1 procent, innehöll den sökta genen, och flera av dem kunde spåras till Norden. Därför screenades ytterligare 138 sorter, alla med nordiskt ursprung. Bland dessa fanns genen hos en tredjedel, nästan alla vårveten från Sverige, Danmark, Finland eller Norge.

– En möjlig förklaring till att genen funnits i de nordiska sorterna kan vara att den också bidrar till snabbare mognad, vilket kan vara av stor betydelse i ett kallare klimat, säger Jenny Hagenblad, universitetslektor i genetik vid Linköpings universitet.

Forskarna hoppas nu att de identifierade sorterna kan användas i växtförädling för att få fram nya vetesorter med förbättrat näringsinnehåll.

– Våra fynd är ett påtagligt exempel på hur studier av äldre kulturväxter kan få direkt tillämpning i modern växtförädling , säger Matti Leino, forskare i genetik och växtförädling vid Nordiska museet.

Artikel: Strong presence of the high grain protein content allele of NAM-B1 in Fennoscandian wheat av Jenny Hagenblad, Linnéa Asplund, Francois Balfourier, Catherine Ravel och Matti W. Leino. Theoretical and Applied Genetics online first 1 augusti 2012.

Kontakt:
Jenny Hagenblad 013-286686, jenny.hagenblad@liu.se
Matti Leino 08-51954575, matti.leino@nordiskamuseet.se

Ämnen

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Linköpings universitet tänker fritt och gör nytt med kraften från 45 000 LiU-studenter och medarbetare.

Vi har nära samarbete med näringsliv och samhälle och våra innovativa utbildningar gör studenterna eftertraktade på arbetsmarknaden och redo för en föränderlig värld. På LiU får du bidra till något större, i en miljö där modig och gränsöverskridande forskning ständigt kommer till nytta. Nya material, AI, visualisering, hållbar samhällsomvandling och livsvetenskaperna är några områden där LiU formar framtiden.

Sedan starten 1975 har LiU vuxit till ett internationellt högt rankat universitet. Men det viktigaste är det vi lovat oss själva – att fortsätta sträva efter förnyelse och aldrig slå oss till ro.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping