Lars Hultman får Akzo Nobel-priset
Han har byggt upp en av landets främsta forskningsmiljöer på materialområdet. Nu får Lars Hultman, professor vid Linköpings universitet, det prestigefyllda vetenskapspriset Akzo Nobel Science Award.
Ämnen: Naturvetenskap
-
-
Svågereffekten - bananflugehonor håller det inom familjen
Bananflugehonor föredrar att para om sig inom familjen – helst med syskon till sin förra partner. Familjebandet spårar de genom lukt.
-
Hönor väljer spermier från bästa tuppen
Genom att välja spermier från lämpliga tuppar kan hönor förhindra inavel och ge sina kycklingar ett bättre immunförsvar. Men processen fungerar bara vid naturlig parning, visar forskning vid bland andra Linköpings universitet.
-
De tuffaste paddorna tar täten
Individer som tar täten när en djurart invaderar ett nytt område är snabbare och djärvare än deras artfränder längre bak i kön. Trycket från den nya omgivningen tycks leda till en extremt snabb evolution vid fronten.
-
Vatten driver cellers rörelser
Vatten ger liv. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att också cellerna i vår kropp drivs framåt med vattenkraft – en upptäckt som på sikt öppnar för en ny strategi för cancerterapi.
-
LiU-fysiker får Göran Gustafssonpriset
Mats Fahlman, professor i ytors fysik och kemi vid Linköpings universitet får årets Göran Gustafssonpris i fysik. Han får priset – ett av de mest prestigefyllda bland yngre svenska forskare – för sin forskning inom enkristallina filmer av organiska halvledare och multilager för tillämpningar inom organisk elektronik och spinntronik.
-
Nytt patent säkrar forskning vid ESS
European Spallation Source (ESS) i Lund har fått sitt första patent i samarbete med forskare vid Linköpings universitet. Patentet löser en stor teknisk utmaning för forskningsanläggningar över hela världen och säkrar möjligheten till förstklassiga experiment vid ESS.
-
LiU partner i miljardprojekt om grafen
Materialfysiker vid Linköpings universitet ingår i ett gigantiskt europeiskt forskningsinitiativ kring supermaterialet grafen. Det så kallade flaggskeppsprojektet finansieras av EU med nio miljarder kronor.
-
Stort stöd till forskning om husdjurens välfärd
Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, får som en av sex svenska forskare ett Advanced grant från Europeiska forskningsrådet ERC. Det ger honom 2,5 miljoner euro, cirka 22 miljoner kronor, till fem års forskning om genetiska faktorer i samband med våra husdjurs välfärd.
-
LiU-forskare utsedda till KAW-fellows
Materialfysikern Johanna Rosén och neurobiologen David Engblom vid Linköpings universitet har utnämnts till ”academy fellows” i Wallenbergstiftelsens största forskningssatsning någonsin.
-
Här vänds miljöutmaningar till lönsamma affärer
I nästa vecka, 22-24 oktober, hälsar Linköpings universitet fler än 150 konferensdeltagare från olika delar av världen välkomna till den vetenskapliga konferensen Greening of Industry Network, GIN2012, men de välkomnas också till sex kreativa Sustainability Jam Sessions. Som journalist är du välkommen att delta.
-
Satsning på stamceller och nanovetenskap
Stamceller och nanopartiklar hör till de mest uppmärksammade och framtidsinriktade forskningsfälten i den vetenskapliga världen. Nu lyfter Knut och Alice Wallenbergs stiftelse fram två sådana projekt vid Linköpings universitet genom en finansiering på totalt 62 miljoner kronor.
-
I hönsgården har storleken betydelse
En ensam tupp umgås med alla hönor i flocken, men den höna som har störst kam får en större dos av sperma och därmed fler kycklingar. Det låter naturligt men bakom alltihop ligger människornas hunger efter ägg.
-
Nordiska vetesorter kan ge nyttigare bröd
Näringsinnehållet i vete kan förbättras med hjälp av en gen som upptäckts i gamla nordiska vetesorter, visar forskning vid bland annat Linköpings universitet.
-
Milda vintrar drabbar Vätterröding
Varmare vatten och färre isvintrar kan försvåra för den akut hotade Vätterrödingen att återhämta sig. Orsaken är att rommen kläcks för tidigt, enligt en ny avhandling vid Linköpings universitet.
-
Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
Tolv åttondeklasser från Ängelholm i söder till Boden i norr samlas den 24 maj på Umeå universitet för final i Teknikåttan, en tävling i teknik och naturvetenskap för landets åttondeklassare. Bland finalisterna finns klass 8D på Berzeliusskolan i Linköping.
-
Livsvetenskapens bilder kan feltolkas
Den molekylära livsvetenskapen är ett snabbt växande fält som är beroende av visualiseringar och animationer för att bli begriplig. Men animationer har också begränsningar som gör att de kan feltolkas i undervisningen.
-
Molekylrörelser som gör att vi tänker
Varje tanke, varje rörelse, varje hjärtslag styrs av blixtsnabba elektriska impulser i hjärnan, musklerna och hjärtat. Men en alltför hög elektrisk retbarhet i cellernas membran kan orsaka bland annat epilepsi och hjärtarytmi. En forskargrupp vid Linköpings universitet publicerar nu nya rön som kan leda till nya läkemedel mot dessa sjukdomar.
-
Prioner i hjärnan slås ut med målsökande molekyler
Giftiga prioner i hjärnan kan upptäckas med självlysande polymerer. Nu visar upphovsmännen vid Linköpings universitet att samma molekyler också kan oskadliggöra prionerna, och potentiellt bota dödliga nervnedbrytande sjukdomar.
-
Regionfinal för åttondeklassare i Teknikåttan
Torsdag den 19 april samlas åttondeklassare på Linköpings universitet (Campus Valla) för regionfinal i Teknikåttan, en rikstäckande tävling i teknik och naturvetenskap för år 8. Fyra klasser från regionen tävlar om en plats i riksfinalen i Umeå senare i vår.
Visa mer
Loading...