Kan vi döma hunden efter håren?
Det är välkänt att husdjur är bra för människors hälsa. Men hur mår våra hundar tillsammans med oss? Det undersöker ett forskarteam vid LiU genom att mäta mängden av stresshormon som lagrats i pälshåren.
Ämnen: Naturvetenskap
-
-
Schizofreni-gen spåras i hönsstudie
Mycket är okänt om vilka gener som är inblandade vid olika psykiatriska störningar. Genom att granska rädslobeteendet hos korsningar av vilda och tama höns har forskare vid Linköpings universitet identifierat gener som påverkar schizofreni och bipolär sjukdom hos människa.
-
Tre Wallenberg Fellows till LiU
Hur kan el utvinnas från spillvärme? Varför går en osund livsstil i arv? Går det att efterlikna mänsklig vävnad på ett chip? Det är utmaningarna för tre Wallenberg Academy Fellows vid Linköpings universitet.
-
Bästa frukten pejlas på lukten
Apor och andra primater har inte så dåligt luktsinne som det påstås. Tvärtom, visar en studie som forskare vid LiU och två tyska universitet gjort på spindelapor: de är mästare på att lukta sig fram till optimalt mogen frukt.
-
Stort steg mot okända material
Hårda ytbeläggningar har varit Johanna Roséns specialitet sedan hon med en master i teoretisk fysik kastade sig ut i forskarlivet. Nu tar hon ett nytt stort steg med 37 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som startkapital.
-
Generna styr när hunden ber om hjälp
Hundar är mästare på att kommunicera med människor. Ställda inför ett svårt problem söker hunden ofta hjälp från sin ägare. Forskare vid Linköpings universitet har lyckats visa att beteendet inte är inlärt utan till viss del medfött.
-
Konsten att texta med molekyler
LiU-forskare och kolleger i München har lyckats följa och modellera termodynamiken hos en enskild molekyl, fångad i en por i nanoformat. De har till exempel kunnat koda bokstäver i alfabetet.
-
Forskning på odlade celler kan slå fel
Celler odlade i laboratoriet uppträder mycket annorlunda än celler i kroppen. Redan efter några dagar är förändringen så stor att den kan påverka tolkningen av en studie, visar forskning vid universiteten i Linköping och Edinburgh.
-
Godisätande flugpappor får tjocka barn
Pappornas diet kan orsaka fetma hos deras söner – åtminstone om de är bananflugor. Det visar forskning vid Max Planck-institutet för immunobiologi och epigenetik och Linköpings universitet.
-
LiU-kemister i jakten på Spice
Flera misstänkta dödsfall. Hundratals förgiftade unga till akuten. Så ser det ut, höstens facit av sannolika offer för nätdrogen Spice, som i ständigt nya skepnader gäckar polis och tull. Kemister och forensiska experter i Linköping jobbar hårt för att hinna med den snabba utvecklingen av nya aktiva substanser.
-
”Glömda” gener påverkar personligheten
Även små djur som skalbaggar har personlighet. Ny forskning visar att den påverkas av ett samspel mellan de två skilda genuppsättningar som finns hos alla organismer med cellkärna — även hos oss däggdjur.
-
LiU-forskare fann feberns källa
Feber är ett svar på inflammation och triggas av ett påslag av signalämnet prostaglandin. Forskare vid Linköpings universitet kan nu visa exakt var dessa ämnen tillverkas – ett fynd som öppnar vägen för mer specifika läkemedel.
-
Ny vår för svensk humle
Gammal svensk humle har unika genetiska egenskaper som efterfrågas av framväxande mikrobryggerier i landet. Forskare vid Linköpings universitet och Nordiska museet har letat upp och analyserat plantor som överlevt i flera hundra år.
-
Även Geckoödlor tappar taget
Inte ens geckoödlor eller spindlar kan sitta upp och ner i tak hur länge som helst, det ser nanofysiken till. Det visar Stefan Lindström och Lars Johansson, forskare på Avdelningen för mekanik, Linköpings universitet, tillsammans med Nils Karlsson, nybliven civilingenjör, i en nyligen publicerad artikel i Physical Review E. En kunskap som också är till industriell nytta.
-
Generna bakom hönskammen kan förklara domesticering
Tuppars och hönors röda kammar är välkända exempel på sexuella ornament, utsmyckningar som ska locka en partner att fortplanta sig med. Bakom denna intrikata egenskap ligger ett helt kluster av gener, visar ny forskning vid Linköpings universitet.
-
Högre temperaturer ökar metanutsläpp från vattenmiljöer
Stigande globala temperaturer kommer att leda till ökande naturliga utsläpp av växthusgasen metan från vattenmiljöer – något som I sin tur kan bidra till ytterligare uppvärmning på jorden. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Nature.
-
Mängder av växthusgaser släpps från vattenmiljöer
Stora mängder av de växthusgaser som tas upp av landmiljöer återförs till atmosfären från vattenmiljöer. Det visar av en studie som utförts av två mastersstudenter vid Linköpings universitet.
-
Hjärtsjukdom kan spåras till fosterlivet
Barn som i fosterstadiet utsatts för fysiologisk stress – till exempel syrebrist – är i riskzonen för framtida hjärt-kärlsjukdom. Orsaken är att den livsviktiga adrenalinsignaleringen i hjärtat förändras, visar forskare vid Linköpings universitet.
-
Nya forskningspengar öppnar det fördolda
Hur förlöper en hjärtinfarkt? Hur propagerar en kemisk reaktion? Tack vare nya stora projektpengar kan nu forskare vid Linköpings universitet tränga allt djupare in i det fördolda.
-
Lars Hultman får Akzo Nobel-priset
Han har byggt upp en av landets främsta forskningsmiljöer på materialområdet. Nu får Lars Hultman, professor vid Linköpings universitet, det prestigefyllda vetenskapspriset Akzo Nobel Science Award.
Visa mer
Loading...