Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Gäckande cancer-relaterat protein fångat i flykten

    Forskare har för första gången fångat hur proteinet MYC, som spelar en central roll i cancer, binder till ett nyckelprotein och styr viktiga funktioner i cellen. På sikt kan den nya kunskapen bidra till möjligheter att utveckla cancerläkemedel som stör MYC:s funktion i tumörceller. Studien publiceras i Nature Structural and Molecular Biology.

  • Laestadius, missväxt och korn i Norrbotten

    Kan en enda man ha påverkat vad som odlats över stora delar av Norrbottens län? Ja, det tror forskare vid Linköpings och Stockholms universitet, men det var inte vilken man som helst. Det handlar om prästen Lars-Levi Laestadius (1800-1861), grundaren av den Laestadianistiska väckelserörelsen och nyligen omskriven i Mikael Niemis roman ”Koka björn”.

  • Mediciner förändrar fiskars beteende

    Läkemedel för människor som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan gör fiskar djärvare, enligt en studie från Linköpings universitet. Fynden stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar viktiga roller för variationen i beteende mellan individer och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för djurlivet. Studien publiceras i Journal of Experimental Biology.

  • Apor gillar alkohol i låga koncentrationer, men det beror nog inte på kalorierna

    Fruktätande apor föredrar alkohol i koncentrationer som kan bildas i jäst frukt, men verkar inte använda alkohol som en källa till extra kalorier, enligt en studie av forskare från Linköpings universitet och Universidad Veracruzana i Mexiko. Fyndet stödjer inte idén att alkoholism hos människan har sitt ursprung i primaters förkärlek till övermogen frukt som innehåller alkohol.

  • Kan vi döma hunden efter håren?

    Det är välkänt att husdjur är bra för människors hälsa. Men hur mår våra hundar tillsammans med oss? Det undersöker ett forskarteam vid LiU genom att mäta mängden av stresshormon som lagrats i pälshåren.

  • Schizofreni-gen spåras i hönsstudie

    Mycket är okänt om vilka gener som är inblandade vid olika psykiatriska störningar. Genom att granska rädslobeteendet hos korsningar av vilda och tama höns har forskare vid Linköpings universitet identifierat gener som påverkar schizofreni och bipolär sjukdom hos människa.

  • Tre Wallenberg Fellows till LiU

    Hur kan el utvinnas från spillvärme? Varför går en osund livsstil i arv? Går det att efterlikna mänsklig vävnad på ett chip? Det är utmaningarna för tre Wallenberg Academy Fellows vid Linköpings universitet.

  • Bästa frukten pejlas på lukten

    Apor och andra primater har inte så dåligt luktsinne som det påstås. Tvärtom, visar en studie som forskare vid LiU och två tyska universitet gjort på spindelapor: de är mästare på att lukta sig fram till optimalt mogen frukt.

  • Stort steg mot okända material

    Hårda ytbeläggningar har varit Johanna Roséns specialitet sedan hon med en master i teoretisk fysik kastade sig ut i forskarlivet. Nu tar hon ett nytt stort steg med 37 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som startkapital.

  • Generna styr när hunden ber om hjälp

    Hundar är mästare på att kommunicera med människor. Ställda inför ett svårt problem söker hunden ofta hjälp från sin ägare. Forskare vid Linköpings universitet har lyckats visa att beteendet inte är inlärt utan till viss del medfött.

  • Konsten att texta med molekyler

    LiU-forskare och kolleger i München har lyckats följa och modellera termodynamiken hos en enskild molekyl, fångad i en por i nanoformat. De har till exempel kunnat koda bokstäver i alfabetet.

  • Forskning på odlade celler kan slå fel

    Celler odlade i laboratoriet uppträder mycket annorlunda än celler i kroppen. Redan efter några dagar är förändringen så stor att den kan påverka tolkningen av en studie, visar forskning vid universiteten i Linköping och Edinburgh.

  • Godisätande flugpappor får tjocka barn

    Pappornas diet kan orsaka fetma hos deras söner – åtminstone om de är bananflugor. Det visar forskning vid Max Planck-institutet för immunobiologi och epigenetik och Linköpings universitet.

  • LiU-kemister i jakten på Spice

    Flera misstänkta dödsfall. Hundratals förgiftade unga till akuten. Så ser det ut, höstens facit av sannolika offer för nätdrogen Spice, som i ständigt nya skepnader gäckar polis och tull. Kemister och forensiska experter i Linköping jobbar hårt för att hinna med den snabba utvecklingen av nya aktiva substanser.

  • ”Glömda” gener påverkar personligheten

    Även små djur som skalbaggar har personlighet. Ny forskning visar att den påverkas av ett samspel mellan de två skilda genuppsättningar som finns hos alla organismer med cellkärna — även hos oss däggdjur.

  • LiU-forskare fann feberns källa

    Feber är ett svar på inflammation och triggas av ett påslag av signalämnet prostaglandin. Forskare vid Linköpings universitet kan nu visa exakt var dessa ämnen tillverkas – ett fynd som öppnar vägen för mer specifika läkemedel.

  • Ny vår för svensk humle

    Gammal svensk humle har unika genetiska egenskaper som efterfrågas av framväxande mikrobryggerier i landet. Forskare vid Linköpings universitet och Nordiska museet har letat upp och analyserat plantor som överlevt i flera hundra år.

  • Även Geckoödlor tappar taget

    Inte ens geckoödlor eller spindlar kan sitta upp och ner i tak hur länge som helst, det ser nanofysiken till. Det visar Stefan Lindström och Lars Johansson, forskare på Avdelningen för mekanik, Linköpings universitet, tillsammans med Nils Karlsson, nybliven civilingenjör, i en nyligen publicerad artikel i Physical Review E. En kunskap som också är till industriell nytta.

  • Generna bakom hönskammen kan förklara domesticering

    Tuppars och hönors röda kammar är välkända exempel på sexuella ornament, utsmyckningar som ska locka en partner att fortplanta sig med. Bakom denna intrikata egenskap ligger ett helt kluster av gener, visar ny forskning vid Linköpings universitet.

  • Högre temperaturer ökar metanutsläpp från vattenmiljöer

    Stigande globala temperaturer kommer att leda till ökande naturliga utsläpp av växthusgasen metan från vattenmiljöer – något som I sin tur kan bidra till ytterligare uppvärmning på jorden. Det visar en studie som nu publiceras i tidskriften Nature.

Visa mer