Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Passiv utstrålande kylning kan styras elektriskt

    Ett energieffektivt sätt att kyla byggnader och fordon kommer att krävas i ett förändrat klimat. Forskare vid Linköpings universitet visar nu att elektrisk styrning av passiv utstrålande kylning kan användas för att reglera temperaturen hos ett material vid normala temperaturer och lufttryck. Resultaten är publicerade i Cell Reports Physical Science.

  • Klimatförändringar kan ha påverkat civilisationers uppgång och fall i Mellanöstern

    Tydliga växlingar i klimatet och ändrade förutsättningar för jordbruk sammanföll med Persiska rikenas höjdpunkter och nedgång, enligt en internationell studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har undersökt historiska variationer i nederbörd och växtlighet under de senaste 4000 år sedan i ett område i Iran. Studien belyser mänskliga samhällens sårbarhet för klimatväxlingar.

  • Stort steg närmre stabila högeffektiva perovskit-solceller

    Solceller tillverkade av så kallade perovskiter närmar sig effektiviteten hos traditionella kiselsolceller. Dessutom är de billiga och energisnåla att tillverka. Men problemet har varit dålig materialstabilitet – något forskare vid bland annat Linköpings universitet nu har lyckats överkomma. Resultaten, publicerade i Science, är ett stort steg närmare nästa generations solceller.

  • Ljus gör stabila molekyler reaktiva

    Forskare vid Linköpings universitet har, med hjälp av datorsimuleringar, upptäckt att stabila aromatiska molekyler kan bli reaktiva när de absorberar ljus. Resultaten, som är publicerade i Journal of Organic Chemistry, kan på sikt få tillämpningar inom bland annat solenergilagring, farmakologi och molekylära maskiner.

  • Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

    Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation på hur det står till. Nu kan statistiken bli tydligare och mer användbar tack vare att forskare har utvecklat en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.

  • Kycklingars lek kan berätta om hur de mår

    Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare vid Linköpings universitet för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som exempelvis hundvalpar och kattungar.

  • Ny studie visar att åldrande neutraliserar könsskillnader i hjärnan

    När hanar och honor av bananflugan blir gamla avsexualiseras deras hjärnor. Åldersrelaterade förändringar sker hos båda könen, men hanarnas hjärnor feminiseras mer än vad honornas maskuliniseras. Detta enligt en studie gjord av en forskargrupp vid Linköpings universitet. Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B.
    Att svagare individer inte ha

  • Möjlig mekanism bakom gåtfulla symtom vid covid-19 upptäckt

    Vid allvarlig covid-19 och långtidscovid uppstår ofta rubbningar av blodkoaguleringen. Nu har forskare vid Linköpings universitet upptäckt att kroppens immunförsvar kan påverka spikproteinet på sars-cov-2-virusets yta så att det bildar felveckat protein, så kallat amyloid. Fynden av en möjlig koppling mellan amyloidbildning och symtom vid covid-19 publiceras i Journal of American Chemical Society.

  • Omöjliga material skapas under extremtryck

    Forskare vid bland annat Linköpings universitet har skapat ett nytt material som borde vara omöjligt. Syntesen är dock möjlig tack vare en ny metod som skapar ett tryck cirka tre gånger högre än i jordens kärna. Resultaten är publicerade i Nature.

  • Berömt maltkorn uppstod från en enda ursprungsplanta

    Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare vid Linköpings och Stockholms universitet undersökt om det stämmer. De har analyserat mer än 150 år gamla fröprover med molekylärgenetiska metoder. Resultaten ger en avslöjande inblick i äldre tiders växtförädling.

  • Metod avslöjar kemikaliers oönskade biologiska effekter

    Hur påverkas vår hälsa av föroreningar och andra kemikalier som vi exponeras för? Forskare från Linköpings universitet har använt en metod för att identifiera vilka proteiner i kroppen som påverkas av kemikalier. Metoden skulle kunna användas för att i ett tidigt skede upptäcka att ett ämne kan ha biologiska effekter i en organism. Studien har publiceras i tidskriften Journal of Proteomics.

  • Arter vid polerna drabbas hårt av klimatförändringar

    En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet, som presenteras i Nature Communications. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna, vilket speglar förändringar som kan observeras i naturen i dag.

  • Historiska frön avslöjar unikt korn i Storsjötrakten

    Lokala skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. Det visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland, gjord av forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet.

  • MXener öppnar för framtidens nanoteknologi

    Konstgjorda njurar, kraftfulla batterier och effektiv vattenrening är några av framtidens användningsområden för en grupp ultratunna material som kallas MXener. Det menar forskare från bland annat Linköpings universitetet i en artikel i tidskriften Science.

  • Ny kunskap kan bidra till nyttigare kranvatten

    Under vår livstid dricker vi en ansenlig mängd kranvatten. Men en del av de produkter som används för att rena vattnet kan påverka vår hälsa. Det beror på något som kallas för desinfektionsbiprodukter. Nu visas i en avhandling vilken roll en relativt okänd grupp desinfektionsbiprodukter spelar i reningsprocessen och hur de kan nå vår vattenkran.

  • Nytt ljus över tillverkningen av ultratunna polymerer

    Ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Linköpings universitet har utvecklat en metod för att tillverka tvådimensionella polymerer endast ett molekyllager tjocka. Polymeren skapas på en fast yta med hjälp av ljus. Upptäckten banar väg för utvecklingen av nya ultratunna och funktionella material. Resultaten är publicerade i Nature Chemistry.

  • Nytt ultratunt material skapat under extremtryck

    Ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Linköpings universitet har upptäckt ett nytt material endast ett atomlager tjockt med grafen-liknande egenskaper. Det nya materialet, som fått namnet beryllonitren, skapas under extremt högt tryck och består av beryllium- och kvävemolekyler. Resultaten är publicerade i Physical Review Letters.

  • Hundars långtidsstress kopplad till relationen med ägarna

    Det finns ett samband mellan relationen till ägaren och stressnivån hos hunden. Detta enligt en studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, pekar dessutom på att det finns skillnader mellan olika hundraser när det gäller samband mellan hundens stress och faktorer hos ägaren.

Visa mer