Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • CMIV leder mångmiljonsatsning på digital patologi

    Idag går startskottet för en stor satsning på att vidareutveckla diagnostisk patologi, en hörnsten i svensk cancervård. Ett av slutmålen är att förkorta väntetiderna för cancerpatienter. Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet leder ett konsortium som ska ta fram nya arbetsmetoder och IT-verktyg som utnyttjar digitaliseringen av mikroskopibilder.

  • Mildare behandling av svåra hjärntumörer

    Äldre som drabbats av elakartad hjärntumör kan leva längre med högre livskvalitet om de slipper strålning. En genetisk markör kan hjälpa läkarna att välja rätt behandling för varje patient, visar en studie ledd från Linköping som nu publiceras i tidskriften The Lancet Oncology.

  • Därför är dygnsrytmen viktig för hälsan

    En störd dygnsrytm kan påverka tillväxten av blodkärl i kroppen och på så vis orsaka sjukdomar som diabetes, fetma och cancer, visar forskning vid Linköpings universitet och Karolinska institutet.

  • Alzheimers smittar från nervcell till nervcell

    Obönhörligt sprids Alzheimers sjukdom och lämnar döda nervceller och glömda tankar efter sig i hjärnan. Forskare vid Linköpings universitet är först i världen med att visa hur giftiga proteiner förs över från nervcell till nervcell.

  • Säkrare prognos på tarmtumör i sikte

    Ett hormon som reglerar hunger och kroppsvikt ökar även dödligheten i tunntarmscancer, visar en studie vid Linköpings och Lunds universitet

  • LiU tog två av tre Bio-X-projekt

    Tidig diagnos av levercancer och Alzheimers sjukdom. Det är målet för två forskningsprojekt vid Linköpings universitet som fått medel från life science-programmet BIO-X.

  • Fettrik kost sänkte blodsockret hos diabetiker

    Personer med typ 2-diabetes får vanligen rådet att äta en kost med lågt fettinnehåll. Nu visar en studie vid Linköpings universitet att mat med mycket fett och lite kolhydrater kan ha en bättre effekt på blodsockernivåerna.

  • Konsten att mäta livskvalitet

    Diabetesretinopati är en komplikation i ögats näthinna som börjar med suddiga fläckar i synfältet. Den påverkar livskvaliteten och drar med sig stora kostnader för samhället. Men olika mätmetoder kan ge skilda resultat och därigenom påverka beslut om en behandling ska implementeras i sjukvården eller inte, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

  • Molekylrörelser som gör att vi tänker

    Varje tanke, varje rörelse, varje hjärtslag styrs av blixtsnabba elektriska impulser i hjärnan, musklerna och hjärtat. Men en alltför hög elektrisk retbarhet i cellernas membran kan orsaka bland annat epilepsi och hjärtarytmi. En forskargrupp vid Linköpings universitet publicerar nu nya rön som kan leda till nya läkemedel mot dessa sjukdomar.

  • Prioner i hjärnan slås ut med målsökande molekyler

    Giftiga prioner i hjärnan kan upptäckas med självlysande polymerer. Nu visar upphovsmännen vid Linköpings universitet att samma molekyler också kan oskadliggöra prionerna, och potentiellt bota dödliga nervnedbrytande sjukdomar.

  • Gurkmeja-medicin effektiv på Alzheimerflugor

    Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers. Studien som utförts vid Linköpings universitet tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna.

  • Könsskillnad kvarstår i hjärtsjukvården

    Risken att dö som direkt följd av en stor hjärtinfarkt är tolv mot tio för kvinnor jämfört med män. Orsaken kan vara att de mycket oftare än männen har nedsatt njurfunktion, visar forskning vid Linköpings universitet.

  • Årstiden kan ha påverkat effekten av diabetesvaccin

    Utvecklingen av ett läkemedel mot typ 1-diabetes, baserat på autoantigenet GAD65, fick ett avbräck sedan den avgörande kliniska prövningen inte visade tillräckligt tydlig effekt. En tänkbar orsak kan vara årstidsvariationer i immunsystemet, skriver de ansvariga för studien i tidskriften New England Journal of Medicine.

  • Åldrandeprocesser viktiga för utveckling av Alzheimers

    Åldrandets effekter på nervcellen kan leda till att Alzheimers sjukdom utvecklas, visar en avhandling vid Linköpings universitet. Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen – med cirka 7 500 nya fall varje år i Sverige – men de bakomliggande sjukdomsmekanismerna är fortfarande inte är klarlagda.

  • GAD-vaccin ger immunologiskt minne

    Nytt hopp för behandling mot barndiabetes: Ännu efter fyra år kvarstår effekter av behandlingen med GAD-alum-vaccin (Diamyd ®), visar en immunologisk uppföljning vid Linköpings universitet.

  • Mångfald av bakterier skyddar mot allergi

    En stor mångfald och variationsrikedom av bakterier i tarmen skyddar barn mot allergier – snarare än vissa enskilda bakteriesläkten. Det visar en fullständig kartläggning av tarmfloran hos allergiska och friska barn som utförts vid Linköpings universitet.

  • Utbrott av sorkfeber drabbar blodplättar

    Gnagarna i norra Sverige har ett toppår och nu ökar antalet fall av blödningssjukdomen sorkfeber. Nya forskningsresultat från Linköpings och Umeå universitet visar att viruset bakom sjukdomen får patienternas blodplättar att fungera mycket sämre än normalt.

  • Nyupptäckt mutation bakom plötslig hjärtdöd

    Upptäckten av en tidigare okänd genmutation, gjord av forskare vid Linköpings universitet, kan bidra till att förhindra plötslig hjärtdöd hos unga idrottare.

  • Unikt fynd ger hopp om HIV-behandling

    Ända sedan upptäckten 1983 har massdödaren HIV stått emot alla försök att skapa ett verkningsfullt vaccin. Orsaken är en extremt listig strategi för att ta sig in i kroppen och avväpna immunförsvaret. Nu har forskare vid LiU funnit den signalväg som viruset utnyttjar för att manipulera de vita blodkropparna, en kunskap som ger nytt hopp att hejda spridningen av aids.

Visa mer