Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.
Med hjälp av en ny typ av experiment har forskare vid bland annat Linköpings universitet lyckats bekräfta en tio år gammal teoretisk studie som säger att komplementaritet kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances och kan på sikt bana väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.
Över hälften av Sveriges kommuner har köpt in robotdjur i form av hundar eller katter till sina demensboenden. Men hur det påverkar personalens arbete eller om robotarna ens är bra för de äldre utvärderas aldrig. Detta enligt en doktorsavhandling från Linköpings universitet. Men avhandlingen visar att robotdjuren kan ha stor betydelse för de äldres välbefinnande.
Guld är väldigt svårt att skapa långa, tunna trådar av. Men nu har forskare vid Linköpings universitet lyckats skapa nanotrådar av guld och utveckla mjuka elektroder som kan kopplas ihop med nervsystemet. De är mjuka som nerver, töjbara och elektriskt ledande. Dessutom beräknas materialet hålla länge i kroppen. Studien har publicerats i tidskriften Small.
Artificiell intelligens (AI) skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material, något som underlättas av en bred internationell standard. Forskare vid Linköpings universitet är med och organiserar ett stort internationellt samarbete som nu presenterar en utökad version av standarden OPTIMADE.
Halvledare är grunden i all modern elektronik. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som så kallat störämne. Studien, publicerad i Nature, är enligt forskarna ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.
Stig Wadströms stiftelse donerar cirka tio miljoner kronor till Linköpings universitet. Donationen ska finansiera en forskartjänst inom elektronisk medicin. Forskaren som fått tjänsten är Xenofon Strakosas vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten, publicerade i Nature Electronics, kan vara starten för en helt ny generation skärmar till telefoner, datorer och surfplattor.
Den svenske astronauten Marcus Wandt och den österrikiske kvantfysikern och Nobelpristagaren Anton Zeilinger har blivit utsedda till hedersdoktorer vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.
Jordbruksverket utser Linköpings universitet att ansvara för ett nytt nationellt kunskapsnav för digitalisering inom jordbruket. Projektet sträcker sig över 3 år och har en budget på 20 miljoner kronor.
Med bättre så kallade neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor likt den som byggs utanför Lund, ESS, bli högre. Den förbättrade spegeln har forskare vid Linköpings universitet utvecklat genom att belägga en kiselplatta med extremt tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances.
Högfrekventa terahertzvågor har stor potential att i framtiden ersätta röntgenundersökningar och användas i rymdforskning bland annat. Forskare vid Linköpings universitet har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.
En relativt obehandlad variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid Linköpings universitet och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.
Material som används i organiska solceller kan också användas som ljussensorer i elektronik. Det visar forskare vid Linköpings universitet som har utvecklat en typ av sensor som kan upptäcka så kallat cirkulärt polariserande rött ljus. Studien, som är publicerad i Nature Photonics, banar väg för mer tillförlitliga självkörande fordon och andra användningsområden där mörkerseende är viktigt.
Artificiell intelligens – AI – påverkar redan vår vardag och våra arbetsliv. Vid LiU bedrivs framstående forskning inom flera viktiga AI-områden som datorseende, djupinlärning, avancerat beslutsstöd och människans plats i AI-systemen. Nedan hittar du några av våra AI-experter.
Redan idag kan delar göras med hjälp av så kallad blandad verklighet – mixed reality – och i framtiden kan obduktioner kanske utföras helt digitalt. Tekniken skulle på sikt kunna göra obduktioner mer effektiva och rättssäkra samt vara användbar inom såväl utbildning som samarbeten.
Världens första transistor gjord av trä är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och KTH. Studien är publicerad i tidskriften PNAS och banar väg för vidare utveckling av träbaserad elektronik och styrning av elektroniska växter.
Forskare vid Linköpings universitet (LiU) har skapat en artificiell organisk neuron som nära efterliknar biologiska nervcellers egenskaper. Denna artificiella neuron kan stimulera naturliga nerver, vilket gör den till en lovande teknologi för olika medicinska behandlingar i framtiden.
Om mindre än 20 år ska Sveriges hela elproduktion komma från förnybara källor. Problemet är att sol- och vindkraft ger ett ojämnt energiflöde beroende på väder och vind. Men ett flexibelt energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar för att balansera energiåtgången kan bidra till att målet uppnås, visar forskning från Linköpings universitet.
Pressinbjudan: Välkommen till invigningen av Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, WISE