Gå direkt till innehåll

Ämnen: Utbildning

  • Nytt poröst material för att göra förnybar energi från vatten

    En möjlig källa till förnybar energi i framtiden är att framställa vätgas från vatten med hjälp av solljus. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett material, så kallat nanoporöst kubiskt kiselkarbid, som har lovande egenskaper för att fånga solenergi och klyva vatten för sådan vätgasproduktion. Studien har publicerats i tidskriften ACS Nano.

  • Utlandsfödda löper högre risk för mobbning på jobbet

    Risken för att bli mobbad på jobbet är dubbelt så hög om man är född utomlands. För den som kommer från en kultur olik Sveriges är risken ännu högre. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i The International Journal of Human Resource Management.

  • Probiotika ökar mångfalden av tarmbakterier hos extremt för tidigt födda barn

    Extremt för tidigt födda barn kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. En ny klinisk studie visar att tillförsel av särskilda mjölksyrabakterier kan ha positiva effekter genom att öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet och publiceras i tidskriften Cell Reports Medicine.

  • Energiförlustens gåta löst

    Effektiviteten hos solceller kan öka med ett fenomen som kallas singlettfission. Men okända energiförluster i reaktionen har fram till nu stått i vägen. En forskargrupp ledd från Linköpings universitet har lyckats identifiera vad som händer i singlettfission och vart energin tar vägen. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Reports Physical Science.

  • Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

    Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

  • Adopterade barns återresor fyller ett behov även hos adoptivföräldrarna

    Tidigare var det vanligt att adopterade gjorde återresor till sina födelseländer. Idag görs liknande resor, där hela den adopterades familj reser till födelselandet. En avhandling vid Linköpings universitet har studerat adoptionsåterresor och funnit att det på flera sätt även är föräldrarna som står i centrum.

  • Hälsoenkät förmedlar budskap om hur man ska leva

    Frågorna i en hälsoenkät riktad till ungdomar väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.

  • Biosensorer övervakar växters välmående i realtid

    Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat biosensorer som gör det möjligt att övervaka sockernivåerna i växters vävnad i realtid – något som hittills inte varit möjligt. Informationen från sensorerna skulle kunna hjälpa jordbruket att anpassa produktionen för att klara klimatförändringarna. Resultaten publiceras nu i iScience.

  • Långvarig stress kopplad till ökad risk för hjärtinfarkt

    Kan stress leda till hjärtinfarkt? Många skulle nog svara ja, men det vetenskapliga belägget för det är tunt. Nu visar en svensk studie från Linköpings universitet att personer som drabbats av en hjärtinfarkt hade kraftigt ökade värden av stresshormonet kortisol månaderna innan infarkten. Fynden, som publicerats i Scientific Reports, tyder på att långtidsstress är en riskfaktor för hjärtinfarkt.

  • Smack! Bom! Poff! Så kan serier användas i skolan

    Många barn läser serier. Ändå används serier knappast alls i undervisningen. Forskaren Lars Wallner har skrivit en lärobok om serier och hur de kan användas i skolans olika ämnen.

  • Nytt program inom djurpsykologi sätter fokus på djurs hälsa och beteende

    Hur kan vi öka våra sällskapsdjurs välmående? Varför beter sig hästar, hundar och katter som de gör? Och hur interagerar de med människor? Det är centrala frågor för Linköpings universitets nya utbildning inom djurpsykologi. Kandidatprogrammet startar hösten 2021 och är det första i sitt slag i Norden.

  • Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering

    Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel och bidrar till minskning av potentiella biverkningar. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling. Resultaten presenteras nu i Science Advances.

  • Linköpingsforskare får 1,25 miljoner kronor till forskning om njursjukdom

    Daniel Appelgren forskar om en typ av njursjukdomar där immunsystemet angriper och skadar njurarna. På sikt hoppas han kunna identifiera nya behandlingsmöjligheter för dessa autoimmuna sjukdomar, som i dag inte kan botas. Nu har han beviljats 1,25 miljoner kronor i forskningsanslag från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.

  • Hjärnans immuncell ligger bakom nedstämdhet vid inflammation

    Hjärnans egen immuncell, mikroglia, spelar en nyckelroll i de processer som skapar obehagskänslor och nedstämdhet i samband med inflammation. Det visar en studie gjord på möss som har letts av forskare vid Linköpings universitet. Fynden, som har publicerats i Immunity, tyder på att mikrogliaceller bidrar till nedstämdhetssymtom vid flera neurologiska sjukdomar och kanske även vid depression.

  • Blålysande framsteg för lysdiod i perovskit

    Forskare vid Linköpings universitet, LiU, har utvecklat lysdioder baserat på perovskiter som effektivt avger blått ljus. ”Jag ser det som ett genombrott”, säger LiU-professorn Feng Gao. Upptäckten kan på sikt leda till billig och energieffektiv belysning.

  • Besöksmaterial om nationalparker ger en problematisk bild av människa och natur

    Pandemin har fått många svenskar att bege sig ut i skog och mark och inte minst nationalparkerna har varit välbesökta. Forskare vid Linköpings universitet har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet – kanske motsatt sitt syfte – späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen.

  • Allmänheten har svårt att bedöma allvaret i blodförlust

    I händelse av en olycka är reaktionen hos den som råkar befinna sig närmast viktig. Forskare har undersökt om allmänheten uppfattar allvaret när en person i deras närhet börjar blöda. Resultatet visade en skillnad som hade med offrets kön att göra – hos blödande kvinnor underskattades både blodförlust och livshotande skador. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.

  • 10 miljoner kronor till barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet

    Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning har fattat beslut om 2020 års anslagsmottagare. Utöver etablerings- och konsolideringsbidrag, samt stöd till besökande gästforskare, tilldelas ytterligare sju forskare projektmedel inom barnmedicinsk forskning. Mottagarna kommer uppmärksammas den 15 december i samband med Medicinska fakultetens fakultetskollegium.

  • Elevassistenter i skolan har en otydlig roll

    Elevassistenter är ett vanligt inslag i skolan, som hjälp för elever i behov av särskilt stöd. Men det finns inga nationella bestämmelser om elevassistenters funktion i skolan eller krav på kompetens. I en översiktsstudie från Linköpings universitet drar forskare slutsatsen att det är tveksamt om elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.

  • Ny utbildning ska möta ökad efterfrågan på genetisk vägledning

    Kunskapen om genetik och mutationer ökar ständigt. Samtidigt söker allt fler individer svar på svåra frågor kring ärftliga sjukdomar. Därför startar Linköpings universitet Sveriges första masterutbildning i genetisk vägledning hösten 2021.

Visa mer