Gå direkt till innehåll

Ämnen: Välfärd

  • Forskare vid Linköpings universitet har undersökt betydelsen av tolkar för utlandsföddas deltagande i så kallad hjärtskola efter en hjärtinfarkt. Foto: Emma Busk Winquist/Linköpings universitet

    Tolkar i vården viktiga för rehabilitering efter hjärtinfarkt

    Efter en hjärtinfarkt är utlandsfödda mindre benägna att delta i återfallsförebyggande hjärtskola än inrikes födda patienter. Men med tillgång till en professionell tolk ökar deltagandet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid Linköpings universitet och publicerats i tidskriften IJC Heart & Vasculature.

  • Personer med demens kan lära nytt, menar Elias Ingebrand i sin avhandling.

    Demens sätter inte stopp för nytt lärande

    Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias Ingebrand som gjort studien.

  • Krock mellan anställda och ledning när Arbetsförmedlingen bytte filosofi

    Krock mellan anställda och ledning när Arbetsförmedlingen bytte filosofi

    Arbetsförmedlingen skulle bli en modern myndighet och införde ett nytt sätt att styra verksamheten. Genom observationer på plats har forskare vid Linköpings och Lunds universitet undersökt vad som verkligen hände. Resultatet visar på en tydlig krock mellan ledningens visioner och de vanliga arbetsförmedlarna.

  • Själviskt beteende kan minska med hjälp av information

    ”Orättvist!” Det hör man ofta förlorare av en tävling säga. Men vinnaren klagar sällan. Forskning vid Linköpings universitet har visat att deltagare i konkurrensutsatta situationer, exempelvis en anställningsprocess, accepterar resultaten bättre om de fått information om att processen varit rättvis. De blir också mindre själviska.

  • Från 1920 till 1980 placerades flera hundra tusen barn i svenska barn- och fosterhem. Men istället för trygghet möttes många av barnen av våld och övergrepp i sina nya hem.

    Få barn som for illa i fosterhem fick upprättelse

    ​Många av de som vanvårdats i fosterhem och på institution under barndomen nekades upprättelse av staten. Bara de fall av allvarlig vanvård som Ersättningsnämnden såg som de mest väldokumenterade och detaljerade har kompenserats - i strid med ambitionen att bedömningarna skulle vara generösa. Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet.