Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • AI ger precisare dödstidpunkt

    Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. Metoden är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket som har tränat AI-modellen på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

    Person i labbrock håller provrör med blod i.
  • AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

    Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advanced intelligent systems.

    Person i ett labb.
  • Behandling kan skydda extremt för tidigt födda barn från lungsjukdom

    Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie som letts från Linköpings universitet. Den visar också att behandlingen är säker att använda. Fynden publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

    Yngre kvinnlig läkare i vårdrum på neonatalavdelning.
  • Expertlista från Linköpings universitet: kriget i Ukraina

    Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har pågått sedan 24 februari 2022. Samtidigt har hela det globala säkerhetsläget förändrats. Hur påverkas samhället, barnen, miljön och flyktingströmmarna? På LiU finns experter på dessa ämnen. Önskar du bild på någon av forskarna eller har frågor om listan är du välkommen att höra av dig till press@liu.se eller 013-28 28 00.

  • Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

    Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från Linköpings universitet. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet. Fynden publiceras i tidskriften Communications Medicine.

    Porträtt av medelålders man utomhus tidigt på våren.
  • Nya namn i universitetsledningen

    Från den förste februari är Louise Ödlund ny vicerektor för forskning vid Linköpings universitet. Samtidigt går Agneta Frode Blomberg in som tillförordnad universitetsdirektör.

    LiU-flaggor som vajar i vinden.
  • Grunden för typ-1 diabetes kan läggas redan i fosterlivet

    Forskare har identifierat ett proteinmönster som redan vid födseln ser betydligt annorlunda ut hos de som senare får typ-1 diabetes. Fynden visar att en kombination av flera faktorer under graviditeten ökar risken att barnet senare insjuknar. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications, och har letts av forskare från Linköpings universitet och University of Florida.

    Ung kvinna mäter sitt blodsocker i fingret.
  • Tunga transporter på grön vätgas dyrare i Norden

    Grön vätgas gjord med sol- och vindkraft skulle vara billigare att producera på sydligare breddgrader jämfört med i Norden. Det visar en studie från Linköpings universitet. Resultaten kan användas som grund för att bygga upp ett europeiskt nätverk av tankstationer med lokalt producerad grön vätgas.

    Lastbil på trafikerad motorväg.
  • Pressinbjudan: Drottning Silvia besöker Barnafrids konferens i Linköping

    Den 28–29 januari samlas yrkesverksamma, forskare och beslutsfattare i Linköping för årets barnafridskonferens. H.M. Drottningen gästar konferensens första dag. Temat för året är hur våldsbegreppet utvecklats över tid och hur kunskapen kan bidra till arbetet för barns rätt till en uppväxt utan våld. Media är välkommen att besöka hela eller delar av konferensen.

    Tecknad flicka i blå jacka med röd ballong.
  • Politisk polarisering hindrar mer hållbara transporter

    Tåg och flyg har blivit en del vårt polariserade samhällsklimat och transportmedlens framtid ställs ofta mot varandra. Den politiska låsningen hindrar utvecklingen mot ett mer hållbart transportsystem, eftersom förutsättningarna ofta ändras helt med varje ny regering. Den analysen görs i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.

    Kvinna sitter på en bänk utomhus med en väska bredvid sig.
  • Digitala tjänster kan öka utanförskap i utsatta områden

    När kommuner och myndigheter inför digitala tjänster är ett mål att förbättra tillgängligheten för medborgarna. Men för boende i utsatta områden kan det skapa nya hinder för integration. Det visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet som bygger på fem års forskning i två utsatta stadsdelar i Östergötland.

    Man i svart rock och glasögon. I bakgrunden en byggnad.
  • Elektroder som skapas med ljus

    Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid Linköpings och Lunds universitet visat i en ny studie. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik och medicinska sensorer.

    Person håller upp en liten flaska med vätska under ljus.
  • Barnmedicinsk forskning får miljonstöd

    Flera forskare vid Linköpings universitet får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, till forskning om bland annat diabetes, hjärntumörer, psykisk hälsa och digitala interventioner.

    Personer vid utdelning som håller blombuketter.
  • Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

    Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier än personer på vänsterkanten men inte för andra typer av falsk eller vilseledande information. Och oavsett ideologi tenderar vi att godta politiska påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet baserad på enkäter med 2500 personer från Sverige och Storbritannien.

    Ryggtavlan på en man.
  • Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

    Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – i alla fall så länge materialet i konstgräsplanen återvinns och naturgräsplanerna klipps med fossildrivna gräsklippare. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en ny studie där man jämfört de olika planernas miljöpåverkan med hjälp av så kallade livscykelanalyser.

    Person på fotbollsplan.
  • Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

    Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till Linköpings universitet för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla symtomen av Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet och LiU kompletterar med 10 miljoner.

    En genomskinlig hjärna av gelé.
  • LiU:s främsta forskare möter näringsliv och elever

    Som en del av 50 års-firandet av Linköpings universitet bjuds beslutsfattare, näringsliv, samverkanspartners och gymnasielever in till heldagskonferens den 26 november på Universitetssjukhuset i Linköping. Där kommer några av LiU:s främsta forskare presentera fronten inom sina respektive områden.

    Dekoration.
  • Högt blodtryck i tonåren en tyst risk för åderförfettning senare

    Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en studie som letts från Linköpings universitet. Fynden, som publiceras i tidskriften JAMA Cardiology, pekar på att högt blodtryck tidigt i livet spelar en viktig roll i utveckling av sjukdom i hjärtats kranskärl.

    Läkare tar en ung mans blodtryck.
  • Mer metan från varmare sjöar och dammar kan förvärra värsta klimatscenariot

    Utsläppen av växhusgasen metan från sjöar och dammar riskerar att fördubblas vid århundradets slut på grund av klimatförändringarna. Det kan i sin tur att höja jordens temperatur mer än i nuvarande värsta-scenario från FN:s klimatpanel, IPCC. Det visar en ny studie från Linköpings universitet och NASA Ames Research Center i USA.

    En sjö omgiven av skog.
  • Spermiernas molekyler kan förutsäga IVF-framgång

    Spermien är inte en passiv leverantör av arvsmassa till ägget. En studie från Linköpings universitet visar att vissa molekyler som kommer med spermierna, så kallade mikro-RNA, bidrar till embryots utveckling flera dagar efter befruktningen. Fynden, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan på sikt bidra till bättre diagnostik och behandling vid ofrivillig barnlöshet.

    Två unga kvinnor diskuterar på labb.
Visa mer