Jordbruksverket utser Linköpings universitet att ansvara för ett nytt nationellt kunskapsnav för digitalisering inom jordbruket. Projektet sträcker sig över 3 år och har en budget på 20 miljoner kronor.
Vad sker inne i den köttätande växten Venusfälla när den fångar en insekt? Med en ny teknik har forskare gjort upptäckter om den elektriska signaleringen som får fällan att smälla igen. Den bioelektroniska tekniken möjliggör avancerad forskning om hur växter reagerar på sin omgivning och på stress.
Är du journalist och söker uppslag för nyhetsartiklar och reportage under sommaren? Här finns en sammanställning över några av forskare på Linköpings universitet som kan svara på frågor om alltifrån hälsa till djurs beteende och ämnen som kan kopplas till familj, semester eller omställningen inför skolstarten.
Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation på hur det står till. Nu kan statistiken bli tydligare och mer användbar tack vare att forskare har utvecklat en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.
Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare vid Linköpings universitet för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som exempelvis hundvalpar och kattungar.
När hanar och honor av bananflugan blir gamla avsexualiseras deras hjärnor. Åldersrelaterade förändringar sker hos båda könen, men hanarnas hjärnor feminiseras mer än vad honornas maskuliniseras. Detta enligt en studie gjord av en forskargrupp vid Linköpings universitet. Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B.
Att svagare individer inte ha
Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare vid Linköpings och Stockholms universitet undersökt om det stämmer. De har analyserat mer än 150 år gamla fröprover med molekylärgenetiska metoder. Resultaten ger en avslöjande inblick i äldre tiders växtförädling.
En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet, som presenteras i Nature Communications. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna, vilket speglar förändringar som kan observeras i naturen i dag.
Lokala skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. Det visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland, gjord av forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet.
Skillnader i impulsivitet mellan individer är kopplade till både erfarenhet och genuttryck, enligt en studie på tamhönsens anfader, det röda djungelhönset. Studien är gjord vid Linköpings universitet och fynden publiceras i tidskriften Animal Behaviour.
Det finns ett samband mellan relationen till ägaren och stressnivån hos hunden. Detta enligt en studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, pekar dessutom på att det finns skillnader mellan olika hundraser när det gäller samband mellan hundens stress och faktorer hos ägaren.
Forskare vid Linköpings universitet har simulerat vad som händer i ekosystem när olika arters livsmiljöer försvinner. När växter och djur förlorar lämpliga livsmiljöer är det rovdjuren högst upp i näringskedjan som dör ut först. Fynden, som publicerats i Ecology Letters, kan bidra med ny kunskap och stärka insatser för att bevara biologisk mångfald.
Andelen mutationer som kan bidra till åldrande kan vara avsevärt större än man tidigare trott, enligt ny forskning gjord i bananflugor. Studien av forskare vid Linköpings universitet ger stöd för en ny teori kring vilken typ av mutationer som ligger bakom att organismer åldras. Fynden publiceras i tidskriften BMC Biology.
En del av de genetiska skillnader som uppstått mellan tamhöns och deras vilda förfäder djungelhönan under domesticeringen är kopplade till epigenetiska förändringar, enligt en ny studie som publicerats i Nature Ecology & Evolution. Forskare vid Linköpings universitet har bl a upptäckt ett fåtal ”hotspots” i dna som styr epigenetiska förändringar på hundratals andra platser över hela arvsmassan.
I en ny studie har forskare från Linköpings universitet studerat hur det kan ha gått till när det skygga djungelhönset blev till dagens tamhöns. När de under tio generationer avlade på de tamaste djungelhönsen fick avkomman mindre hjärnor och hade lättare att vänja sig vid skrämmande men ofarliga händelser. Fynden kastar ljus över hur domesticeringen kan ha förändrat djur så mycket på kort tid.
Kan en enda man ha påverkat vad som odlats över stora delar av Norrbottens län? Ja, det tror forskare vid Linköpings och Stockholms universitet, men det var inte vilken man som helst. Det handlar om prästen Lars-Levi Laestadius (1800-1861), grundaren av den Laestadianistiska väckelserörelsen och nyligen omskriven i Mikael Niemis roman ”Koka björn”.
Läkemedel för människor som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan gör fiskar djärvare, enligt en studie från Linköpings universitet. Fynden stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar viktiga roller för variationen i beteende mellan individer och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för djurlivet. Studien publiceras i Journal of Experimental Biology.
Stressnivåerna hos hundar och deras ägare följer varandra över tid, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna tror att hundarna speglar sina ägares stressnivåer, snarare än tvärtom. Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.
För pollinerande fjärilar är det viktigare att ha nära till skog än till åkrar, enligt en studie som gjorts på 32 000 fjärilar av forskare vid Linköpings universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala. Fynden, som publicerats i tidskriften Landscape Ecology, ger viktig kunskap om hur landskapet bör formas för att dagfjärilar ska överleva.
Syrsor som utsätts för läkemedel som förändrar nivåerna av serotonin i hjärnan är mindre aktiva och mindre aggressiva än syrsor som inte behandlats, enligt en ny studie som har letts av forskare vid Linköpings universitet. Fynden publiceras i Scientific Reports.