Livsmedelsverkets rapport ”Styrmedel för en hälsosam livsmedelskonsumtion” har så stora brister att den i praktiken inte går att använda som underlag för politiska beslut. Om regeringen vill föra en effektiv folkhälsopolitik gör man klokast i att bortse från rapporten helt och hållet, det menar Björn Hellman, vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.
Regeringen satsar totalt 846 miljoner kronor på en uppdaterad handlingsplan för livsmedelsstrategin för perioden 2020–2025. Livsmedelsföretagen har i över ett års tid bidragit med inspel till planen, och bland de positiva nyheterna återfinns satsningar på en kött- och charkakademi, regelförenkling, export, forskning och matsvinn.
Den 18 januari lanserades under stort medialt pådrag EAT–Lancet kommissionens rapport om hur världens befolkning bör äta utifrån ett kombinerat hälso- och klimatperspektiv. Vi har givetvis läst den ambitiösa rapporten och hittat en hel del bra, några svagheter och ett antal oklarheter.
Livsmedelsverkets motstånd mot varje form av användning av uttrycket stevia på livsmedelsförpackningarna leder till att färre konsumenter kan göra ett hälsomedvetet val. Dessutom missgynnas livsmedelsproducenter i Sverige, då importprodukter kan märkas med stevia enligt de ofta liberalare regeltolkningar som görs i tillverkningslandet, skriver Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist i Expressen.
Livsmedelsverkets hårdnackade motstånd mot varje form av användning av uttrycket Stevia på livsmedelsförpackningarna går stick i stäv med verkets ambitioner att förbättra folhälsan, skriver Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist på Expressens debattsida.
