Anna Romare ny förhandlingschef på Livsmedelsföretagen
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har anställt Anna Romare som ny förhandlingschef. Anna kommer närmast från Industriarbetsgivarna och börjar sin nya tjänst i juni.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har anställt Anna Romare som ny förhandlingschef. Anna kommer närmast från Industriarbetsgivarna och börjar sin nya tjänst i juni.
Tidigt den 1 april blev industrins avtalsparter överens om nya kollektivavtal. De nya avtalen löper över två år och har ett totalt avtalsvärde på 6,4 procent med två lönerevisioner under avtalsperioden. Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk är tillfreds med att avtalen är på plats men konstaterar att avtalsvärdet är högt givet det svåra läget för många livsmedelsproducenter.
De opartiska ordförandena (OpO) föreslår ett treårigt avtal med tre lönerevisioner och ett totalt kostnadsvärde om 7,7 procent för livsmedelsindustrin. Livsmedelsföretagen accepterar hemställan förutsatt att icke-förhandlade avtalsyrkanden från facken inte införs i den kommande slutförhandlingen.
Medlarna inom industrins avtalsförhandlingar har lämnat ett avtalsförslag som innebär en avtalsperiod om 36 månader med tre lönerevisioner. Livsmedelsföretagen accepterar förslaget förutsatt att kostnadsramen tar hänsyn till det allvarliga säkerhetspolitiska läget och de svenska livsmedelsproducenternas rekordlåga lönsamhet.
Den 19 december träffade Livsmedelsföretagen sina fackliga motparter Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) och tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer för att växla avtalskrav. För den svenska livsmedelsindustrin, som enligt SCB gjorde förlust både 2022 och 2023, är rimliga och realistiska löneökningar en förutsättning för att kunna uppnå lönsamhet igen.
Facken inom industrin kräver 4,2 procent i löneökning för år 2025. Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, konstaterar att livsmedelsindustrin har haft negativ lönsamhet både 2022 och 2023, och att fackens rekordhöga krav riskerar att allvarligt skada svensk livsmedelsproduktion.
Fredag den 31 mars blev industrins avtalsparter överens om nya kollektivavtal att gälla från och med den 1 april. De nya branschavtalen löper över två år och har ett totalt avtalsvärde på 7,4 procent. Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk är nöjd med att avtalen är på plats men konstaterar också att avtalsvärdet är högt givet det svåra läget för många livsmedelsproducenter.
Livsmedelsföretagen accepterar den första hemställan till normerande avtal för svensk industri som de Opartiska Ordförandena (OpO) överlämnade i torsdags. Enligt Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk är avtalet dyrare än vad företagen klarar av men fördelarna med ett flerårigt avtal och Märke överväger.
Avtalsskissen innehåller bland annat en intention att den nya normerande avtalsperioden skall vara tre år, fördelat på tre lönerevisioner. Samtliga fackliga motparter sa nej till avtalsskissen och avtalsförhandlingarna kommer därför att fortsätta.
Den 21 december träffade ledningen för Livsmedelsföretagen sina fackliga motparter Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) och tjänstemannaorganisationerna Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer för att växla avtalskrav. För den svenska livsmedelsindustrin inleds avtalsrörelsen i en tid av extrema påfrestningar och stundande lågkonjunktur.
Inför avtalsrörelsen kräver Facken inom industrin lönehöjningar på 4,4 procent. Det är det högsta lönekravet i Industriavtalets historia och läggs fram mot en bakgrund av extrema kostnadsökningar, rekordhög inflation och stundande lågkonjunktur. Enligt Henrik van Rijswijk, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen, kan kraven leda till konkurser och uppsägningar.
Efter intensiva förhandlingar är löneavtalen för den svenska industrin nu klara. Industrins arbetsgivarorganisationer och fackförbund har enats om ett löneavtal värt 5,4 procent i totala löneökningar över 29 månader. I och med detta är normen för löneökningarna på svensk arbetsmarknad satt.
Idag lämnade Livsmedelsföretagen ett accepterande svar till industrins Opartiska Ordföranden (OpO) på den hemställan dessa lämnat med förslag på bland annat lönenivåer. OpO:s hemställan utgår från en 29-månaders avtalsperiod från den 1 november 2020 till och med den 31 mars 2023 med ett totalt avtalsvärde på 4,5 procent fördelat över tre avtalsperioder.
Under tisdagen lämnade Livsmedelsföretagen svar till industrins Opartiska Ordföranden (OpO) på den skiss som dessa överlämnade till parterna inom industrin dagen före. OpO:s skiss föreslår ett 29-månaders märkessättande avtal från den 1 november 2020 till och med den 31 mars 2023. Livsmedelsföretagens förhandlingschef är positiv till detta.
Livsmedelsföretagen och övriga parter inom Industriavtalet har idag svarat på den hemställan vi mottog igår från De Opartiska ordförandena inom Industriavtalet. Parterna har i enlighet med hemställan enats om att ajournera förhandlingarna och att förlänga kollektivavtalens giltighetstid inom industrin till den 31 oktober 2020.
Under tisdagen lämnade Livsmedelsföretagen svar till industrins Opartiska Ordföranden (OpO) på den skiss som överlämnats till parterna inom industrin dagen innan. OpO:s skiss föreslår ett treårigt märkessättande avtal med avtalsvärdet angivet i procent. "Vi är positiva till ett treårigt avtal – men Coronaviruset kan kräva extraordinära åtgärder”, säger förhandlingschef Henrik van Rijswijk.
I dag lägger industrins arbetsgivare fram ett gemensamt bud till facken inom industrin. Budet är på 1,4 procent i årlig löneökningstakt. Arbetsgivarna ser också gärna ett flerårigt avtal.
Årets avtalsrörelse är igång på allvar för den svenska livsmedelsindustrin. Kl. 09.00 i morse träffades ledningarna för Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för att växla avtalskrav. I avtalsrörelsen företräder Livsmedelsföretagen ca 800 livsmedelsproducenter som tillsammans utgör Sveriges tredje största industri.
I vår ska nya kollektivavtal tecknas. Avtalsrörelsen är redan igång och den 20 december överlämnar facken och arbetsgivarna sina formella krav. Vår podcast Feeder bjöd in Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk och Vivels vd Stefan Fritzdorf för att höra hur avtalsrörelsen går till, vad som står på spel och vilka förväntningar och farhågor företagen har.
”Jag är allvarligt bekymrad över de verklighetsfrämmande kraven från facken inom industrin. Kraven utgör ett hot mot stabiliteten på den svenska arbetsmarknaden i allmänhet och mot livsmedelsbranschen i synnerhet”, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk i en kommentar till lönekraven som facken inom industrin presenterade den 4 november.