Hårt prövade svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska i Q3, men om deras prognoser för Q4 slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, och det finns anledning att ifrågasätta påståendet att 50 procent av vad vi äter är importerat. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024.
De senaste årens prisökningar på livsmedel har inte lett till ökad lönsamhet för livsmedelsbranscherna, visar en ny analys från SCB. I livsmedelsindustrin har lönsamheten varit svag från 2021 och framåt, och under 2022 och 2023 var den till och med negativ. För Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal bekräftar analysen det extremt allvarliga läget för svenska livsmedelsproducenter.
De svenska livsmedelsproducenternas försäljning ökar svagt samtidigt som lönsamheten är oroväckande låg. Goda skördar ger hopp om oförändrade inköpskostnader framöver. Regeringens livsmedelspolitik får knappt godkänt av företagen som har stora förväntningar på den kommande uppdateringen av livsmedelsstrategin. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2024.
För första gången så är jakten på lågpris den viktigaste konsumenttrenden, och den länge ohotade ettan svenskproducerat halkar ner till en fjärdeplats. Ett trendbrott som slår hårt mot de svenska livsmedelsproducenterna som för fjärde kvartalet i rad ser lönsamheten störtdyka. Kostnadsökningarna håller i sig och konsumenterna bör räkna med fortsatta prishöjningar.
Vintern 2022/23 ser ut att bli ett stålbad både för svenska konsumenter och livsmedelsproducenter. Företagens försäljning minskar, lönsamheten sjunker rekordsnabbt och kostnaderna fortsätter öka. Kronans skräpstatus eldar på inflationen och oron för stigande elpriser tvingar producenterna att överväga drastiska åtgärder.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2021 släpps i den mörka skuggan av kriget i Ukraina. I brevet summerar vår chefekonom Carl Eckerdal ett år som för den svenska livsmedelsindustrin präglats av coronapandemin och extrema kostnadsökningar. Allt pekar på att 2022 blir ännu mer utmanande och konsumenterna bör förbereda sig på betydligt högre matpriser.
Kraftigt ökade kostnader för råvaror, drivmedel, elektricitet, transporter och förpackningsmaterial fortsätter tynga svenska livsmedelsproducenter. Än så länge har prishöjningarna i butik varit måttliga men konsumenterna kan vänta sig högre priser på många sorters livsmedel senast i början av 2022.
De globala priserna på vanliga livsmedelsråvaror har ökat kraftigt de senaste åren, i vissa fall med över 100 procent. Vad innebär detta för svenska livsmedelsproducenter och konsumenter? Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal förklarar.
Snabbt stigande råvarukostnader kommer inom kort leda till höjda matpriser. Svenska livsmedelsproducenter vill investera mer i automatisering och nya produktionslinjer men hindras av låg lönsamhet och kompetensbrist. Det är huvudnyheterna i Livsmedelsföretagens senaste Konjunkturbrev.
Trots minskad försäljning första kvartalet och ett ökat beroende av dagligvaruhandeln ser svenska livsmedelsproducenter fram emot ett starkt andra och tredje kvartal när corona släpper greppet. Exportmässigt var 2020 ett svagt år, men 6 av 10 företag räknar med ett ökat intresse för svenska livsmedel efter corona. Det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Hur gick det för svensk livsmedelsexport 2020? Hur stor är potentialen för snusexporten? Och vad väntar livsmedelsindustrin när världen gör sig redo att fira slutet på pandemin? Det är några av frågorna som kommer få svar på ett digitalt seminarium den 3 juni kl 14-15 med Livsmedelsföretagen och Swedish Match.
Den 16 mars anordnar Livsmedelsföretagen ett digitalt seminarium om vad som krävs för att öka den svenska livsmedelsexporten. Medverkar gör bland annat Cecilia Malmström, tidigare EU-kommissionär, Sten Tolgfors, fd. handelsminister, och Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal. I samband med seminariet släpps Livsmedelsföretagens rapport ”Fem avgörande hinder för svensk livsmedelsexport”.
För många små, lokala livsmedelsproducenter var 2020 en kamp på liv och död medan större tillverkare med rikstäckning klarade sig bättre. När företagen nu går in i 2021 möts man av en fortsatt stark efterfrågan på svenskproducerat, hårdnande konkurrens från EMV och stor osäkerhet kring pandemins utveckling, visar Livsmedelsföretagens Konjunkturbrev.
Varmt välkommen att delta i Livsmedelsföretagens digitala frukostseminarium den 9 mars kl 10-11. Tillsammans med samhällsanalytikerna på United Minds kommer vi både att summera 2020 och blicka in i framtiden för den svenska livsmedelsindustrin.
Trots en allmän konjunkturnedgång och en stark krona – två faktorer som vanligen slår hårt mot svensk industri –anser svenska livsmedelsproducenter att den svenska livsmedelsindustrin ökat i konkurrenskraft under årets tredje kvartal. Detta enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Prisskillnaden på el är just nu rekordstor mellan norra och södra Sverige samtidigt som risken för elbrist ökat. Detta hämmar svenska livsmedelsföretags vilja att investera i landet, visar branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste undersökning.
Coroapandemin har lett till en stor ekonomisk chock för världsekonomin. Den globala tillväxten går ner med tre till fyra procent i år. Eurozonen faller sex till sju procent och Norden tre till fyra procent. ”Produktion och handel har utvecklats sämre och osäkerheten gör att bolagen skär ner sina investeringsbudgetar”, sade tidigare finansminister Anders Borg på ett webbinarium i Stockholm inför ko
För många mindre livsmedelsföretag är sommaren årets viktigaste säsong och på grund av corona kommer miljontals svenskar ”hemestra”. Trots detta räknar nästan 70 procent av företagen med en sämre försäljning än förra sommaren, visar Livsmedelsföretagens undersökning
40 procent av Sveriges små- och medelstora livsmedelsproducenter upplever en kraftigt minskad efterfrågan, och de kommande veckorna räknar företagen med att korttidspermittera eller säga upp varannan anställd. Ska företagen överleva krävs bland annat statlig ersättning för inkomstbortfall, enligt en ny företagsenkät av branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
För livsmedelsindustrin avslutades 2019 i dur med ett fjärde kvartal präglat av stark försäljningstillväxt, enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev. På helåret ökade livsmedelsexporten med 10 procent och uppgick till 59 miljarder. För 2020 tror livsmedelsproducenterna att de viktigaste konsumenttrenderna blir lokalproducerat följt av hälsosamma alternativ och klimatavtryck.