Var tredje livsmedelsproducent överväger uppsägningar på grund av elpriset

Vintern 2022/23 ser ut att bli ett stålbad både för svenska konsumenter och livsmedelsproducenter. Företagens försäljning minskar, lönsamheten sjunker rekordsnabbt och kostnaderna fortsätter öka. Kronans skräpstatus eldar på inflationen och oron för stigande elpriser tvingar producenterna att överväga drastiska åtgärder.

Mörkret är kompakt i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2022 där utmaningarna för livsmedelsindustrin staplar sig på varandra. För tredje kvartalet i rad ökar företagens kostnader för råvara, el och transporter i hög takt. De svenska producenternas försäljningsvolymer höll ställningarna under Q1 och Q2 men minskade under Q3, uttryckt i index 44 (index 50 = oförändrat). De stigande matpriserna har nu lett till att konsumenterna handlar mindre mat eller i högre grad väljer lågprisalternativ, ofta importerade.

I sina prognoser från Q2 räknade svenska livsmedelsproducenterna med att detta skulle hända. Men rörelsen mot lågpris- och/eller mindre inköp kom ännu snabbare än man trodde. Kombinationen av kraftiga kostnadsökningar och minskad efterfrågan har lett till en snabb lönsamhetsförsämring i Q3, uttryckt i index 29. För tredje kvartalet i följd slås ett nytt rekord i lönsamhetsförsämring.

– Det är mörkt nu och tyvärr syns det ingen ljusning. Företagen bedömer att deras kostnader för råvara och el fortsätter upp i snabb takt under Q4, och deras prognos över försäljningsvolymen det kommande halvåret landar på index 36. Givet det stålbad som väntar hushållen i vinter i form av höga elräkningar och räntekostnader är det en fullt rimlig prognos. Om prognosen blir verklighet kommer det bli den snabbaste volymminskningen i konjunkturbrevets 13-åriga historia, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Producenterna förbereder sig på elchock

Vad gäller elprisets utveckling kommer de förmodade stora prisvariationerna i vinter slå direkt mot företagens kostnader. Cirka 45 procent av livsmedelsföretagens elförbrukning handlas idag på rörligt pris. Men det betyder inte att de företag som nu sitter på fasta elpriskontrakt är skyddade. Under det kommande halvåret kommer de fasta elpriskontrakten löpa ut för ytterligare drygt 20 procent av företagens förbrukning. Det innebär att under den senare delen av vinterhalvåret kommer cirka 65 procent av livsmedelsindustrins samlade elförbrukning vara direkt påverkad av den tyska elprissmittan.

– Elen var länge en av den svenska industrins största konkurrensfördelar, men idag är den ett av de största orosmomenten. Det går inte att beskriva detta som något annat än ett enormt misslyckande. De senaste 20 årens energipolitik har präglats av kortsiktigt önsketänkande, politisk opportunism och blåögd naivitet. Nu krävs realism, långsiktighet och breda, blocköverskridande överenskommelser som sätter landets välfärd och säkerhet före ideologiska käpphästar, säger Carl Eckerdal.

31 procent överväger uppsägningar

Vad planerar företagen att göra för att möta den kommande elprischocken? 14 procent överväger att flytta produktionen för att uppnå högre grad av stordriftsfördelar och/eller till en anläggning som ligger i elområde 1 eller 2. Nio procent av företagen överväger att flytta produktion till anläggningar i andra länder. En fjärdedel av medlemsföretagen överväger att helt eller delvis stoppa produktionen om elpriset skenar. En nästan lika stor andel har redan, eller överväger att, förlägga produktionen till dygnets låglasttimmar.

En annan åtgärd för att möta de ökade elkostnaderna är att investera i egen elproduktion, oftast i form av solcellsanläggningar och ackumulatorer. 21 procent av företagen har redan gjort det och 42 procent överväger att göra det. Som en sista, desperat åtgärd för att överleva en kommande elprischock uppger 31 procent av företagen att de kan behöva säga upp personal.

– Att en sak som elpriset tvingar företagen att överväga uppsägningar är alldeles oerhört. Det säger mycket om hur illa ställt det är med elförsörjningen, men också om hur pressade livsmedelsproducenterna är. Företagen är fångade mellan å ena sidan extrema kostnadsökningar och å andra sidan konsumenter med allt sämre ekonomiska förutsättningar, säger Carl Eckerdal.

Svenska inflationen snart i kapp omvärlden

En viktig men ofta förbisedd faktor bakom kostnadsökningarna inom svensk livsmedelsproduktion är den svenska kronan. Bara det senaste året har SEK tappat runt 30 procent i värde mot USD och cirka 10 procent mot EUR. Varför är detta då så viktigt? Rå- och insatsvaror, el, transporter och emballage står för cirka 80 procent av företagens totala produktionskostnader. Samtliga dessa kostnadsposter påverkas av kronkursen.

Kronans skräpstatus eldar på den svenska inflationen. Men trots det kraftiga kronfallet sticker den svenska livsmedelsinflationen inte ut i ett internationellt perspektiv. Eurolandet Tyskland har trots stöd av en starkare valuta haft en snabbare livsmedelsinflation än Sverige det senaste året. Eurolandet Finland har upplevt en lika stor prisökning av sin livsmedelskorg som Sverige. Också Danmark, vars DKR är knuten till EUR, låg på samma prisökningstakt. Men enligt Carl Eckerdal kommer detta inte vara fallet länge till.

– Livsmedelspriserna mot konsument började öka senare i Sverige än i vår omvärld. I gengäld har eftersläpningen resulterat i relativt sett snabbare prisökningar under de senaste månaderna. Blickar man framåt är det sannolikt att kronans värdeminskning kommer att placera den svenska livsmedelsinflationen i topp bland jämförbara länder, säger Carl Eckerdal.