Självstyrande maskiner, AI och digital teknik, så kallade autonoma system, gör arbetet i industrin säkrare och effektivare. Att tekniken är autonom betyder dock inte att människan blir överflödig, men den ställer nya kunskapskrav på operatörerna. Det visar ny forskning om gruvindustrin.
Litium är en nyckelmetall för batteriproduktion och efterfrågan inom EU av egna fyndigheter ökar kraftigt i och med den gröna omställningen. Om forskare kan förstå hur hur den sällsynta metallen en gång bildades, kan framtida behov säkras bättre. Malmgeologer har därför gjort en omfattande studie av Varuträskområdet i Västerbotten och dess pegmatiter som ofta innehåller just eftertraktat litium.
Nordeas vetenskapliga pris 2025 tilldelas Xiaoyan Ji, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Världsbanken överskattar de vinster som kan göras vid gruvbrytning i utvecklingsländer, huvudsakligen eftersom den underskattar kostnaderna för utvinning. Internationell standard för kompensation till lokalsamhällen tar inte hänsyn till alla värdeförluster dessa samhällen gör på grund av gruvprojekt. Detta är två av slutsatserna i en avhandling i nationalekonomi från Luleå tekniska universitet.
Hur kan självgående robotar fatta snabba beslut och navigera i oförutsägbara miljöer? Det har Björn Lindqvist studerat i sin avhandling. Forskning har både en stor teoretisk betydelse och potential att rädda liv i en framtid då robotar själva kan navigera i farliga området. Nu får forskningen Vattenfalls pris för bästa avhandling 2024.
En träffsäker modell som kan användas för att planera hur man bäst bryter och anrikar en malmkropp är enligt gruvbranschen ett måste för effektiv och hållbar gruvdrift. Forskare vid Luleå tekniska universitet har nu utvecklat en geometallurgisk modell för Garpenbergsgruvan som kan användas för att bättre visa fördelningen av metaller och mineral i malmkropparna och optimera utvinningen.
PressinbjudanForskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet har i nära samarbetet med LKAB under tre års tid arbetat i projektet Autonomous Drones for underground mining operations, som är en del av det LKAB-ledda initiativet SUM, Sustainable Underground Mining. För en tid sedan utfördes storskaliga tester i projektet av forskargruppens tre autonoma drönarrobotar om deras förmåg
Malmbanan är Sveriges tyngst trafikerade järnväg med persontåg, godståg och malmtåg. Här transporteras malm från gruvorterna Malmberget, Svappavaara och Kiruna till hamnarna i Narvik och Luleå och vidare ut i Europa. Nu finns planer på att bland annat öka tillåtna axeltrycket för tågen längs den 50 mil långa Malmbanan för att kunna lasta mer i vagnarna. Forskare vid Luleå tekniska universitet ska
Nordeas vetenskapliga pris 2023 tilldelas Staffan Lundström ämnesföreträdare och professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet. – Jag är otroligt hedrad över denna utmärkelse och det är en bekräftelse på att jag bidrar till forskning och utveckling. Priset är ett kvitto på att vår forskning är relevant och att ett målinriktat arbete lönar sig, det inspirerar för fortsatt forskning med
Ett nytt digitaliseringsprojekt, med 43 partners i tolv länder med en budget på 350 miljoner SEK ska revolutionera effektiviteten inom europeisk industri med hjälp av automatiserad kommunikation i hela produktionsnätverket. Projektet som heter Arrowhead fPVN leds av Luleå tekniska universitet.
I år då regeringen sätter fokus på underhåll av befintligt järnvägssystem, fyller Järnvägstekniskt centrum (JVTC) vid Luleå tekniska universitet 25 år. Här utvecklar forskarna högteknologiska underhållsmetoder och lösningar för ny och befintlig järnväg. Syftet är att säkerställa säker, felfri och hållbar tågdrift till lägsta möjliga kostnad, ett behov som bara ökar.
PressinbjudanNu bjuder studenter på civilingenjörsprogrammen hållbar energiteknik och maskinteknik in till prototypvisning. 61 studenter som gått kursen Hållbar utveckling, presenterar sina prototyper i en live-utsällning. De visar tillexempel upp en prototyp som tillhandahåller rent vatten, värme och ljus vid katastrofsituationer som jordbävning och en prototyp som ökar säkerheten och förbät
Luleå tekniska universitet har inlett ett samarbete med företag som Hitachi Energy, Vattenfall, Ericsson, Telia, Metrum och IETV. Målet är att utforska och demonstrera hur 5G-teknologi kan användas för att öka driftsäkerheten i kritisk infrastruktur.
Luleå tekniska universitet har tillsammans med forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk fått ansvaret att driva Svenskt centrum för hållbar vattenkraft, kommande fem år. Det är statliga Energimyndighetens största kompetenscentrum med en budget på 280 miljoner.
I och med den gröna omställningen ökar efterfrågan på metaller. Nu ska forskare vid Luleå tekniska universitet undersöka om typiskt svenskt gruvavfall från metallutvinning kan växlas upp, från att vara något vi vill bli av med, till att göra nytta för klimatet. Gruvavfall från Boliden, LKAB, och Copperstone Resources ska testas på sin förmåga att accelerera infångning och lagring av koldioxid (CCS
Aktiva resor till skolan, till exempel att gå eller cykla, är det bästa för barnen. Det fastslås i en barnkonsekvensanalys som tagits fram av forskare och nationella aktörer inom trafiksäkerhet och hälsa. Nu ges förslag till en nationell rekommendation som ska underlätta för föräldrar att låta barn gå eller cykla till skolan, liksom för väghållare, trafik- och samhällsplanerare att skapa de rätta.
Koldioxidinfångning, användning och lagring är viktiga tekniker som utvecklas för att minska industrins koldioxidutsläpp. Luleå tekniska universitet medverkar bland annat i ett stort EU-projekt inom koldioxidinfångning och användning (CCU), där universitetets forskare tillsammans med bioraffinaderiet SunPine fångar in fabrikens koldioxid med hjälp av bioteknik. Därefter levereras den till aktörer
Förstudien om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige är klar. Resultatet visar att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov i norra Sverige. En ny typ av infrastruktur växer då fram som har behov av mer ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. Fortsat
Förstudien om vätgasledningar för transport av vätgas, längs långa sträckor i norra Sverige mot gränsen över Finland, är klar nästa vecka. Då presenteras resultaten i slutrapporten för första gången på Vetenskapens hus i Luleå till berörda parter och media. Förstudien har gjorts av Luleå tekniska universitet och RISE under 2022 i samarbete med ytterligare 24 aktörer.
Hur avgörande är vätgas för den gröna omställningen? Och vilken betydelse har rymdbranschen för innovativ och hållbar samhällsutveckling på jorden? Detta diskuteras under två högaktuella seminarier på Almedalsveckan, där Luleå tekniska universitet är arrangör respektive medarrangör. Varmt välkommen till Norra Scen i Visby, eller ta del av seminarierna digitalt.