För få flyttar och ensidig nyproduktion kan försena industrisatsningar i norra Norrland

Industrisatsningarna i Skellefteå, Luleå och Boden kräver stor inflyttning av arbetskraft och pressar lokala bostadsmarknader. Den planerade nyproduktionen tar inte tillräcklig hänsyn till vad inflyttarna efterfrågar och rörligheten i kommunerna är otillräcklig. Konsekvensen kan bli försenade etableringar och stora förluster för kommunerna i form av icke-realiserade skatteintäkter. Det visar en ny rapport från Mäklarsamfundet.

Förväntningarna på industrisatsningarna i norra Norrland är stora. En förutsättning för att etableringarna ska gå enligt plan är inflyttad arbetskraft. En inflyttad arbetskraft som behöver bostäder. Mäklarsamfundet har anlitat analysföretaget Juni Strategi och Analys, för att undersöka bostadsfrågornas betydelse för industrietableringarna i norra Norrland. Analysen har inriktats mot Northvolts etablering i Skellefteå, H2 Green Steel i Boden och LKAB:s planerade fosforfabrik i Luleå.

- Rapporten belyser bostadsfrågornas betydelse för att satsningarna i norra Norrland går enligt plan. Vi har bland annat undersökt inflyttarnas förväntade boendepreferenser och hur efterfrågan förhåller sig till nyproduktionen, hur ökad rörlighet kan bidra, och slutligen hur stor den potentiella förlusten blir om bostadsmarknadsproblem leder till försenade etableringar, säger André Nilsson, bostadspolitisk expert, Mäklarsamfundet.

Beräkningarna visar att Luleås bostadsmarknad sannolikt står väl rustad för den förväntade inflyttningen. Utmaningen blir desto större för Skellefteå och Boden. Analysen konstaterar att inflyttarna i hög grad kommer att efterfråga småhus, medan den planerade nyproduktionen är inriktad mot flerfamiljshus. Inte heller den naturliga, demografiskt drivna, rörligheten kan förväntas frigöra tillräckligt med småhus. Om rörligheten i framför allt småhusbeståndet inte ökar, och etableringstiderna fördröjs i enlighet med rapportens beräkningar, uppskattas att de totala skatteintäkterna från den inflyttade arbetskraften i Skellefteå och Boden skulle bli 32 respektive 21 procent lägre jämfört med om etableringarna hade gått enligt plan. Det motsvarar en förlust om i genomsnitt ca 115 respektive 59 miljoner kronor per år över hela etableringstiden, eller kostnaden för drygt 1 000 respektive 500 elever i grundskolan i Skellefteå och Boden.

- Om det inte blir lättare för kommuninvånarna i etableringskommunerna att flytta riskerar etableringarna att försenas med fyra till fem år. Nu krävs det att ansvariga beslutsfattare på alla nivåer tar bostadsfrågan på allvar och genomför reformer som förbättrar rörligheten på bostadsmarknaden. Då kan etableringarna få förutsättningar att lyckas, fortsätter André Nilsson.

Sammanfattning av rapportresultat

• Under etableringstiderna krävs en årlig befolkningsförändring med 2 700 individer (3,4 procent) i Skellefteå, 450 i Luleå (0,7 procent) och 854 (2,4 procent) i Boden.
• Inflyttarna förväntas till största del vara i åldersgrupperna 20–29 och 30–39 år. Baserat på hur dessa åldersgrupper bor i riket som helhet och i de berörda kommunerna specifikt kan vi anta att efterfrågan på småhus blir stor.
• Med hänsyn till det efterfrågade behovet kommer Skellefteå ha ett årligt behov av 677 småhus och 403 lägenheter, Boden 208 småhus och 130 lägenheter och Luleå 87 småhus och 97 lägenheter. I Skellefteå är det bara 4 procent av den planerade nyproduktionen som är småhus. Samma andel för Boden är 16 procent.
  
• För att tillgodose det efterfrågade bostadsbehovet skulle det krävas en ökad flyttfrekvens i småhusbeståndet med 3,2 procentenheter i Skellefteå och 1,5 procentenheter i Boden. I Luleå finns inget behov av ökad rörlighet i småhusbeståndet eftersom det planeras att byggas jämförelsevis fler småhus där än i de andra berörda kommunerna.

För ytterligare information kontakta:

Joakim Lusensky, Analys- och Kommunikationschef
joakim.lusensky@maklarsamfundet.se

073-380 72 12

Om Mäklarsamfundet

Mäklarsamfundet är Sveriges största bransch- och medlemsorganisation för fastighetsmäklare. Cirka 86 procent av alla registrerade fastighetsmäklare i landet är medlemmar i Mäklarsamfundet. Mäklarsamfundet bistår medlemmarna med juridisk rådgivning och stöd, bedriver konsumentupplysande arbete och arbetar med kommunikation och opinion utifrån visionen att alla ska kunna flytta, tryggt och enkelt, när de önskar och behöver.