Stora klimatvinster när kontor omvandlas till bostäder

Bygg- och fastighetsbranschen står för cirka en femtedel av Sveriges samlade utsläpp. Ett sätt att minska klimatavtrycket är att använda det befintliga beståndet bättre. Genom att omvandla tomma kontor till bostäder skulle vi kunna spara drygt 60 0000 ton koldioxidekvivalenter per år, motsvarande konsumtionen av två miljoner kilo nötkött. Det visar en analys från Mäklarsamfundet.

Det finns stora klimatvinster att hämta i att återbruka fastigheter och byggnader när behoven förändras. I nuläget tillförs cirka 3 000 bostäder årligen genom omvandling av kontor och lokaler. Med hjälp av konsultföretaget WSP har Mäklarsamfundet analyserat ett scenario där drygt 200 000 kvadratmeter BTA kontorslokaler kan omvandlas till bostäder per år. De typer av kontor som är mest aktuella att omvandla till bostäder är kontor med sämre kollektivtrafikläge, sämre energieffektivitet, och som är mindre moderna.

- En hållbar bostadsförsörjning kräver att vi utnyttjar det befintliga beståndet bättre. Både med ökad rörlighet och med omvandling av kontorsyta till bostäder. Då behöver färre alternativbostäder byggas. Det handlar om klimatbesparingar som motsvarar konsumtionen av cirka två miljoner kilo nötkött per år, under tiden som omvandlingstakten håller i sig, säger Jonas Rosén, vd Mäklarsamfundet.

I nuläget tillkommer cirka 3 000 bostäder årligen genom konvertering av lokaler. I det scenario som WSP räknat på antas regelförändringar kunna fördubbla antalet konverterade lokaler. Beräkningarna visar att konvertering minskar utsläppen betydligt jämfört med alternativet att bygga helt nya bostadshus. Det handlar om drygt 60 000 ton koldioxidekivalenter per år, cirka 81 procent lägre utsläpp jämfört med nyproduktion. Klimatvinsten är därmed den klimatpåverkan som skulle uppstå från nyproduktion, men som inte realiseras tack vare omvandlingen. Kostnaden i scenariot är den klimatpåverkan som uppstår från renovering och utrustning som krävs för att omvandla till bostäder. Den stora nyttan ligger alltså i att undvika nya husgrunder, stommar, fasader och tak. Se bilaga för mer information om scenariot, antaganden och beräkningar.

- På många håll har vi sett en återgång till kontoren efter pandemins distansarbete, men trots det ser vi långsiktiga vakanser i lägen som motsvarar förorter till städerna i de tjugo största kommunerna. Här finns en stor potential, som tyvärr hindras av det nuvarande regelverket. Ombyggnadsbegreppet i Plan- och bygglagen borde ses över, och detaljplanerna borde kunna göras mer flexibla, fortsätter Jonas Rosén.

För mer information, kontakta:

Joakim Lusensky, Analys- och Kommunikationschef Mäklarsamfundet

0733 80 72 12

joakim.lusensky@maklarsamfundet.se

Mäklarsamfundet är Sveriges största bransch- och medlemsorganisation för fastighetsmäklare. Cirka 86 procent av alla registrerade fastighetsmäklare i landet är medlemmar i Mäklarsamfundet. Mäklarsamfundet bistår medlemmarna med juridisk rådgivning och stöd, bedriver konsumentupplysande arbete och arbetar med kommunikation och opinion utifrån visionen att alla ska kunna flytta, tryggt och enkelt, när de önskar och behöver.