En ny undersökning från Mäklarsamfundet och Hyresgästföreningen visar tydliga inlåsningseffekter i både det ägda och hyrda boendet. Inlåsningens pris är inställda flyttlass, ej påbörjade utbildningar och missade arbetstillfällen som får konsekvenser för både individ och samhällsekonomi.
Fredag den 8 september var sista dagen att lämna yttrande över Finansinspektionens förslag om ett skärpt amorteringskrav. Mäklarsamfundet ställer sig inte bakom förslaget. Det drabbar fel grupper och riskerar att förstärka inlåsningseffekterna på en redan trögrörlig bostadsmarknad. Förslaget kan också få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och för tillväxten.
Mäklarsamfundets kundombudsman Magnus Bäckström tar varje år emot över 3 000 samtal från bostadskonsumenter. Under sommaren brukar aktiviteten avta något och samtalen bli färre, men i år är trenden den motsatta. Kunderna ringer som aldrig förr och här har vi sammanställt de vanligaste frågorna just nu.
Regeringen har idag tillsatt en utredning som ska lämna förslag som innebär att även fastighetsmäklarföretagen ska omfattas av fastighetsmäklarlagen och därmed också ställas under tillsyn av Fastighetsmäklarinspektionen. . En sådan genomgripande förändring påverkar både fastighetsmäklarbranschen och bostadskonsumenten. Här lämnar Mäklarsamfundet sina kommentarer.
Nyligen lämnade Mäklarsamfundet sitt yttrande över Finansdepartementets promemoria Ytterligare verktyg för makrotillsyn. Där föreslås ett utökat mandat för Finansinspektionen att föreslå åtgärder för att dämpa hushållens skuldsättning, t.ex. ett så kallat skuldkvotstak. Mäklarsamfundet delar oron över hushållens skuldsättning men ställer sig inte bakom promemorians förslag.
Idag offentliggjordes Finansinspektionens årliga bolåneundersökning. Undersökningen tittar särskilt på vilka effekter amorteringskravet har haft på nya bolånetagare. Den sammanfattande bilden är att amorteringskravet har dämpat hushållens skuldsättning och ökat amorteringsgraden. Mäklarsamfundet välkomnar en sund amorteringskultur, men ser samtidigt risker på både kort och lång sikt.
Mäklarsamfundets kundombudsman tar årligen emot över 3000 samtal från Sveriges bostadskonsumenter. Det ger ett omfattande underlag där det framgår vilka frågor som är vanligast i samband med bostadsaffären. Under 2016 handlade det till exempel om tvist kring fel och brister i bostaden, fastighetsmäklarens ansvar samt avtalsinnehåll, visar årets första Konsumentinsikt från Mäklarsamfundet.
”Jag ser att det är många som har ägt sin bostad länge, är ensamstående och har en bostad som är för stor, att de tvekar att sälja. Just för att reavinstskatten är så pass hög”. Det sa bostadsminister Peter Eriksson (Mp) till Dagens Nyheter på söndagskvällen. Sänkt eller differentierad flyttskatt är en fråga som Mäklarsamfundet drivit i flera år.
83 procent av de fastighetsmäklare i Sverige som förmedlar småhus uppger att lågt utbud kommer att fortsätta ha stor betydelse under det första kvartalet 2017. Andelen har ökat med 10 procentenheter jämfört med samma undersökning för fjärde kvartalet 2016. Samma siffra för bostadsrättsmäklarna är 74 procent – det är en ökning med 8 procentenheter, detta visar årets första Mäklarinsikt.
Trots att byggtakten närmar sig rekordnivåer inför årsskiftet så fortsätter bostadsbristen att påverka bostadsmarknaden mest under 2017, det spår 89 procent av fastighetsmäklarna i en ny medlemsundersökning från Mäklarsamfundet. Andra faktorer som påverkar i stor utsträckning är ränteläget och risken för skuldkvotstak.
Vid ett extra årsmöte i Mäklarsamfundet idag biföll medlemmarna styrelsens rekommendation och gav Mäklarsamfundets styrelse ett vägledande beslut om att fullfölja Hemnetaffären med General Atlantic och ett konsortium lett av Pierre Siri och Henrik Persson (Merro).
I en medlemsundersökning från Mäklarsamfundet som presenteras idag uppger 73 procent av de tillfrågade fastighetsmäklarna att förstagångsköparen får hjälp av någon utöver banken med finansieringen av den första bostaden. Föräldrar är de vanligaste medfinansiärerna, det är inte ovanligt att de både lånar ut pengar till kontantinsatsen och står som delägare eller medlåntagare till bostaden.
Enligt nya siffror från Boverket har 83 procent av Sveriges kommuner bostadsbrist, det är ökning med cirka 30 procent sedan förra året. Att sambandet mellan bostadsbrist och budgivning kan leda till att slutpriset på bostäder blir högre än det utannonserade priset visade Mäklarsamfundet redan förra året. När bostadsbristen nu förvärras riskerar sambandet att stärkas ytterligare.
Idag presenterar Mäklarsamfundet rapporten Fastighetsmäklarbranschen – Fakta och nyckeltal 2016, där den senaste statistiken för bostadsmarknaden och fastighetsmäklarbranschen samlas på ett och samma ställe. I rapporten finns allt ifrån antalet registrerade fastighetsmäklare och vad de har för inkomster i snitt till statistik över det totala bostadsbeståndet i Sverige.
Mäklarsamfundet har tagit fram en rikstäckande kartläggning av hur priserna på den svenska bostadsmarknaden har utvecklats under åren 2012-2015. På kommunnivå i Östergötlands län har prisutvecklingen varit störst i Söderköping (37 procent) följt av Mjölby (33 procent). För bostadsrätter har ökningen varit störst i Motala (79 procent) och Mjölby (78 procent).
Mäklarsamfundet har tagit fram en rikstäckande kartläggning av hur priserna på den svenska bostadsmarknaden har utvecklats under åren 2012-2015. På kommunnivå i Örebro län har prisutvecklingen på villor varit störst i Kumla (36 procent) följt av Askersund (35 procent). För bostadsrätter har ökningen varit störst i Kumla (89 procent) och Karlskoga (64 procent).
Mäklarsamfundet har tagit fram en rikstäckande kartläggning av hur priserna på den svenska bostadsmarknaden har utvecklats under åren 2012-2015. På kommunnivå i Västra Götalands län steg priserna på villor mest i Tanum (45 procent) följt av Lilla Edet och Hjo (34 procent). För bostadsrätter har ökningen varit störst i Falköping (127 procent) och Skövde (75 procent).
Mäklarsamfundet har tagit fram en rikstäckande kartläggning av hur priserna på den svenska bostadsmarknaden har utvecklats under åren 2012-2015. På kommunnivå i Västernorrlands län steg priserna på villor mest i Timrå (50 procent) följt av Sundsvall (30 procent). För bostadsrätter har ökningen varit störst i Härnösand (70 procent) och Sundsvall (61 procent).
Mäklarsamfundet har tagit fram en rikstäckande kartläggning av hur priserna på den svenska bostadsmarknaden har utvecklats under åren 2012-2015. På kommunnivå i Västerbottens län steg priserna på villor mest i Nordmaling (56 procent) följt av Skellefteå (36 procent). För bostadsrätter har ökningen varit störst i Skellefteå (72 procent) och Umeå (52 procent).
Mäklarsamfundet har tagit fram en rikstäckande kartläggning av hur priserna på den svenska bostadsmarknaden har utvecklats under åren 2012-2015. På kommunnivå i Värmlands län steg priserna på villor mest i Arvika (33 procent) följt av Hammarö (29 procent). För bostadsrätter har ökningen varit störst i Hammarö (82 procent) och Kristinehamn (56 procent).