Finns det hopp eller är allt nattsvart när det gäller kampen mot gängkriminaliteten? Det är en av många frågor som den före detta polischefen Christoffer Bohman kommer att ge svar på när han föreläser på Malmö universitet den 29 maj. Föreläsningen är startskottet för lärosätets nya polisforskningscenter.
I dagarna väntas regeringen presentera lagförslaget om tillfälliga visitationszoner, som pekats ut som en viktig åtgärd i kampen mot gängvåldet. Men vad säger forskningen om effekterna av visitationszoner? Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, svarar och förklarar.
Gängvåld och unga som tidigt dras in i kriminalitet har dominerat nyhetsrapporteringen de senaste åren. Nu inrättas Malmö Center for Policing and Prevention vid Malmö universitet, tack vare en donation på 30 miljoner kronor.
Hanna Cinthios doktorandavhandling handlar om synen på familjerelationer, gränser och normer hos de som lever mellan parallella normsystem. I sin avhandling har hon intervjuat två grupper – ungdomar från ett visst bostadsområde i Malmö och personer dömda för brott med ett hedersmotiv.
Mia-Maria Magnusson var landets första polis att doktorera på arbetstid. Men sedan dess har det satt fart. I nuläget doktorerar ett tiotal poliser i Sverige och behovet och intresset för polisforskning inom organisationen är stort.
Malmö har haft en mer positiv utveckling när det gäller skjutningar relativt både Stockholm och andra områden i polisregion Syd sedan strategin Sluta skjut infördes 2018. Det visar en utvärdering som Malmö universitet har tagit fram på uppdrag av BRÅ, Brottsförebyggande rådet.
Forskare vid Malmö universitet har undersökt vardagsliv, social utsatthet och insatser för personer med problematisk narkotikaanvändning som uppehåller sig på Malmös öppna drogscen.
Vad finns det för samband mellan ungdomars risk att hamna i brottsliga miljöer och vilka familjekonstellationer de lever i eller hur deras fritid är organiserad? Det har forskarna Robert Svensson och Björn Johnson vid Malmö universitet undersökt i två studier.
Att skapa nya brottsrubriceringar har blivit ett sätt för politiker att visa handlingskraft. Samtidigt riskerar lagstiftningen att bli ett svårtillämpat lapptäcke, visar ny forskning från Malmö universitet.
Skolskjutningen i Texas bör ses i ljuset av en lång och blodig amerikansk historia. Det menar Katherine Doerr, forskare vid Malmö universitet som bodde i Sandy Hook vid tiden för skolmassakern för tio år sedan. ”Vi måste fråga oss varför våld och vapen har fått en så framträdande roll i det amerikanska samhället”.
En ny metod gör det möjligt för polisen att förutspå vilka platser som riskerar att få problem med öppen droghandel och skjutningar. "Över 60 procent av skjutningarna i Stockholmsområdet förra året kunde förutses med hjälp av metoden”, säger Mia-Maria Magnusson, som är den första i Sverige att disputera inom ramen för sin polisanställning.
Söker du en forskare och expert med genusperspektiv inför internationella kvinnodagen 8/3? Vi har listan för dig!
