Gå direkt till innehåll
Byråkratin har växt för mycket i förhållande till kärnverksamheten och det är för många organisationer som utför offentlig verksamhet, menar forskaren Patrik Hall som tror det är nödvändigt att slå ihop kommuner.
Byråkratin har växt för mycket i förhållande till kärnverksamheten och det är för många organisationer som utför offentlig verksamhet, menar forskaren Patrik Hall som tror det är nödvändigt att slå ihop kommuner.

Pressmeddelande -

För många styr och kontrollerar, för få utför

Varför ökar den offentliga byråkratin i Sverige? I en ny bok beskriver statsvetaren Patrik Hall en utveckling där för många styr och kontrollerar och för få utför. Frågan är: Hur ser vi till att få högsta möjliga kvalitet i offentliga verksamheter?

Boken diskuterar den betydligt större tillväxten av byråkratin i offentligt verksamheter, jämfört med kärnverksamheten, alltså det innehåll som myndigheten eller förvaltningen ska utföra.

–Jag tror att Urbana studiers kurs Ledarskap och organisation i höstas var den mest sökta fristående kursen i Sverige. Det är betecknande att många unga vill jobba med det. Även sjuksköterskor och socionomer har fått mer inslag av organisationskunskap, säger Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.

Styrning och kontroll
Trafikverket, högskolesektorn och Polisen är några av myndigheterna han studerat, men också kommunala och regionala verksamheter. Gemensamt för alla är en kraftig utveckling av antalet organisationsprofessionella, som han benämner dem på grund av ordet byråkrats negativa klang. Med det avser han tjänstemän som håller på med styrning och kontroll, inte administratörer generellt.

På lokal och regional nivå har kärnverksamheten växt med 15 procent sedan 2008, stödverksamheten av tjänstemän med 50 procent. Mer läggs på kommuner, samtidigt ökar kraven på återrapportering till staten. Utvecklingen inom staten är likartad. Det är ungefär samma personalkategorier som ökar som i kommunerna.

Minskad status för kärnverksamheten
Byråkratins tillväxt började efter andra världskriget och tog fart i kölvattnet av olika managementreformer. Gundproblemet nu, enligt Patrik Hall, är att det är för få som utför och för många som styr och kontrollerar.

– Statusen för kärnverksamhet har tappat. Inte vad gäller yrken som läkare, professorer och jägmästare, men på de flesta områden har den tappat i relation till den byråkratiska karriären.

Ökat intresse för organisationsfrågor
Vad som är hönan och vad som är ägget är inte enkelt att säga, men Patrik Hall ser en samhällsförändring med allt större intresse för organisationsfrågor. Sverige är ett speciellt land politiskt med en enormt stor kommunal nivå med 290 kommuner.

–Den nationella politiken har tryckt ut mycket ansvar i förvaltningen. Om vi tar skolan så ställs fortsatt nationella politiker till svars, trots att man delegerat ut till kommunerna. Nationell och lokal nivå samspelar, säger Patrik Hall.

Med fler och fler krav skapas en ökad efterfrågan på att anställa personal som tar ansvar, utvärderar och granskar och återrapporterar på nationell nivå,

Vill inte göra fel
Patrik Hall talar om en hämmande ängslighet för att göra fel. Man överimplementerar och gör saker mer noggrant än nödvändigt. Byråkratiseringen blir ett självspelande piano och att hålla budget blir det övergripande målet. I fokusgrupper i studien berättar personal på statliga myndigheter om frånvarande chefer som sitter i möten med högre chefer.

Även inom högskolan är för mycket fokus på produktion och att räkna studenter, menar Hall. Det är viktigt att hålla budget, men det måste finnas proportioner. Målet måste vara att se som sin främsta uppgift att bedriva utbildning av högsta kvalitet. Patrik Hall saknar kopplingen mellan kvalitet och ekonomistyrning.

–Det är två helt separata saker. Även forskning har blivit en byråkratisk verksamhet. Det är inte enskilda personers fel utan styrningen. Man vill så gärna bygga en fullständig organisation, men risken är att den istället blir fragmenterad och att man förlorar kärnuppdraget ur sikte, säger Patrik Hall.

Tuffare samhälle
Samhället har också blivit tuffare och med det ett utkrävande av ansvar som gör att lärare vill bli skolledare och poliser går från fältet till HR-avdelningen eller kommunikation. Brottsförebyggande rådet har visat på en ”rörelse inåt uppåt” inom Polisen.

I tider när man i USA vill ”lägga ner allt” betonar Patrik Hall att han inte alls ställer sig bakom den populistiska retoriken. Tvärtom framhåller han den kompetensökning som skett inom offentlig verksamhet med tjänstemän som är väldigt duktiga och välutbildade.

–Det finns en massa kompetenta människor som gör bra jobb med saker som hållbar upphandling och kvalitetsutveckling. Det är bra att vi fått en professionaliserad organisation. Min poäng är att vi riskerar att tappa bort kärnuppdraget. Vi måste få en bättre balans, säger han.

–Offentliga organisationer behöver själva ta tag i sin styrning och tänka till: Har kärnverksamheten möjlighet att utföra sitt uppdrag? säger Patrik Hall.

Relaterade länkar

Ämnen

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Magnus Jando

Magnus Jando

Presskontakt Kommunikatör 040 665 81 97
Media Content Panel
Patrik Hall Malmö universitet 05.jpg
Patrik Hall Malmö universitet 05.jpg
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Storlek:
6240 x 4160, 13,2 MB
Ladda ner

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet

Box 50500
205 06 Malmö
Sverige