Gå direkt till innehåll
Bild på Liselotte Paulsson, forskare vid Malmö universitet
Liselotte Paulsson är en av forskarna bakom studien som visar att det finns skillnad mellan extremt tidigt födda ungdomar och jämnåriga när det gäller: mun- och ansiktssmärta, behov av tandreglering samt tandvårdsrädsla och tandborstning.

Pressmeddelande -

För tidigt födda ungdomar har större behov av tandvård – än jämnåriga

Barn och ungdomar som är extremt tidigt födda har oftare än jämnåriga – problem med munhälsan. Det visar en ny studie som genomförts av forskare vid Malmö universitet.
– Tandvårdspersonal behöver vara extra uppmärksamma på och stötta dessa ungdomar, säger docent Liselotte Paulsson.

I studien, som utgår från EXPRESS (National Extremely Preterm Infants in Sweden Study) deltog sammanlagt 350 ungdomar (mellan 13 och 18 år) och deras föräldrar. Drygt hälften av ungdomarna var extremt tidigt födda (födda vecka 27 eller tidigare), medan övriga ingick i en kontrollgrupp.

Resultaten visar att det finns en signifikant skillnad mellan extremt tidigt födda ungdomar jämfört med jämnåriga när det gäller: mun- och ansiktssmärta, behov av tandreglering samt tandvårdsrädsla och tandborstningsvanor.

– Ambitionen med studien har varit att studera de för tidigt födda ungdomarna utifrån ett interdisciplinärt och holistiskt perspektiv på tandvård och kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa.

– Detta för att få mer kunskap om vilket stöd denna unga patientgrupp behöver för att få en god munhälsa längre fram i livet som vuxna, säger docent Susanne Brogårdh-Roth som genomfört studien i samarbete med kollegorna docent Liselotte Paulsson, professor EwaCarin Ekberg och universitetsadjunkt Anna Alm vid Odontologiska fakulteten i Malmö.

Var fjärde lider av smärta

Av de för tidigt födda ungdomarna uppgav var fjärde att de lider av mun- och ansiktssmärta en gång i veckan eller oftare. Medan ungefär var åttonde i kontrollgruppen svarade att de hade motsvarande problem. Det fanns samtidigt ingen större skillnad mellan de både grupperna i deras svar på frågor om huvudvärk, magont eller ryggsmärtor.

De för tidigt födda pojkarna visade sig också oftare än pojkarna i kontrollgruppen ha genomgått eller planerades genomgå någon form av tandreglering. Bland flickorna var dock ingen större skillnad mellan grupperna.

Dessutom uttryckte betydligt fler av de övriga för tidigt födda, som inte genomgått behandling, en önskan om att få tandreglering – jämfört med övriga ungdomar i studien.

– Det kan bero på att de för tidigt födda är något senare i sin käk- och bettutveckling än sina jämnåriga kamrater. Tandvården bör därför tänka på att tandreglering inom denna grupp kan behöva ske i ett senare skede än vad som är brukligt bland jämnåriga, säger Liselotte Paulsson.

Obehag inför sprutor

Därutöver konstateras det i studien att det är vanligare bland de för tidigt födda än hos kontrollgruppen att känna rädsla eller oro för besök hos tandvården, då inte minst obehag inför sprutor.

Likaså fastslås det i undersökningen att ungdomar som är extremt för tidigt födda borstar sina tänder mer sällan på kvällarna än övriga jämnåriga – dock utan att finna någon bakomliggande förklaring.

– Resultaten visar att det är viktigt att klinisk personal och föräldrar är uppmärksamma på dessa ungdomars munhälsa. Det gäller inom alla de belysta aspekterna i studien.

– En idé vore kanske att tandvården börjar rutinmässigt fråga sina unga patienter om de är för tidigt födda, säger Liselotte Paulsson.

Kontakt
Liselotte Paulsson
Universitetslektor/övertandläkare/docent
liselotte.paulsson@mau.se
040-665 84 73

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • Fem fakulteter och nio forskningscentrum
  • 27 667 studenter
  • 2 199 anställda
  • 517 disputerade lärare, 273 doktorander och 88 professorer
  • 130 program och 450 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

    Kontakter

    • Liselotte Paulsson Malmö universitet 06.jpg
      Licens:
      Medieanvändning
      Filformat:
      .jpg
      Storlek:
      6240 x 4160, 10,7 MB
      Ladda ner