Forskare: Kompetensen om sexuell hälsa behöver höjas på Sis-hemmen

Ungdomar i statlig tvångsvård har sämre tillgång till sjukvård och rådgivning kopplat till sexuell hälsa än sina jämnåriga. Det menar Malin Lindroth, docent i Hälsa och Samhälle vid Malmö universitet, som forskar om sexuell hälsa bland tvångsomhändertagna unga.

– Det här en extra sårbar grupp, samtidigt har de som jobbar med ungdomarna inte alltid utbildning för det. Kompetensen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är låg, säger Malin Lindroth.

På senare tid har ett flertal granskningar visat på stora missförhållanden inom statens särskilda ungdomshem, så kallade Sis-hem. Varje år placeras runt 1000 ungdomar i Sverige i statlig tvångsvård, och forskning visar att både psykisk och fysisk ohälsa är vanligare inom gruppen.

Malin Lindroth har under de senaste tio åren forskat kring sexuell hälsa bland tvångsomhändertagna unga och publicerat ett flertal studier och rapporter i ämnet. Hennes forskning visar att det finns faktorer som gör att de här ungdomarna kan behöva extra stöd även kring frågor som rör just sexualitet.

– Genomgående visar forskningen att det finns ett större sexuellt risktagande i gruppen, men också en riskmedvetenhet. Oskyddat sex med risk för könssjukdomar och erfarenheter av graviditet är mycket vanligare, säger Malin Lindroth.
– Studier visar också att både unga tjejer och killar i gruppen har erfarenhet av sexuella övergrepp i högre grad än sina jämnåriga.

Ett glapp mellan praktik och politisk vilja
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter förkortas ofta SRHR. Inom begreppet ryms bland annat rätten till hälsovård, rådgivning och preventivmedel, men också rätten till sin egen i samtycke valda sexualitet.

Förra året kom Sveriges allra första nationella SRHR-strategi. Det övergripande målet med strategin är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Men enligt Malin Lindroth är det fortfarande otydligt vem som bär det yttersta vårdansvaret för ungdomar på Sis-hemmen.

– Det är ett folkhälsopolitiskt prioriterat område, men forskningen visar att det ser annorlunda ut i praktiken. Själva inlåsningen gör att de unga inte får samma tillgång till sjukvård och sexualrådgivning, säger Malin Lindroth.
– Ungdomshemmen ligger ofta isolerade ute på landet. Det blir dessutom svårt med förtroliga samtal om du bara erbjuds skolhälsovård på institutionen, allt med ditt beteende utreds ju där.

"En kompetenshöjning är avgörande"
I sitt senaste projekt har Malin Lindroth tillsammans med forskarkollegan Catrine Andersson identifierat några kritiska åtgärder som behöver vidtas för att stärka de sexuella och reproduktiva rättigheterna för unga i statlig tvångsvård.

– En kompetenshöjning är avgörande. När man saknar kompetens så tvingas man utgå från egna normer och värderingar kring sexualitet. Det kan leda till ett fördomsfullt eller diskriminerande bemötande, säger Malin Lindroth.
– Överlag skulle också bättre differentieringar i vården behövas. Det finns en tanke om att könsseparerade avdelningar tar bort frågan om sexualitet. Men med en så enkel uppdelning riskerar både unga utanför hetero- eller cisnormen och personer med allvarliga psykiska problem att falla mellan stolarna.

Om forskningen
Malin Lindroth har under de senaste åren forskat om sexuell hälsa och SRHR bland unga i statlig tvångsvård. Här kan du läsa de senaste publikationerna:

On the Outskirts of the Charmed Circle: Challenges and Limitations of Sexual Health Promotion to Young People in Secure State Care

Sexual and reproductive health and rights (SRHR) among young people in secure state care and their non-incarcerated peers: a qualitative, descriptive and comparative study

I juli i år publiceras Malin Lindroths och Catrine Anderssons studie i den kanadensiska antologin Sex- and Gender-Based Analysis in Public Health.