Höga betyg till Sverige vad gäller förutsättningar för lyckad integration, enligt ny studie

Sedan 2017 har utvecklingen mot högre standard för flyktingintegration i Europa gått långsamt. Men Sverige är fortsatt i topp, enligt ny studie som undersökt förutsättningar för lyckad integration i fjorton EU-länder.

Det EU-finansierade forskningsprojektet The National Integration Evaluation Mechanism (NIEM) presenterar i en ny studie en jämförande bedömning av hur integrationen ser ut i Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige.

Studien utgår från ett antal indikatorer, som visar på vilka rättigheter, resurser och service som ges till flyktingar. Det är inte en mätning kring hur lyckad integrationen är, utan mäter förutsättningar, enligt EU:s önskemål och standard, för en lyckad integration.

Långsam utveckling
Studien visar att få förändringar skett sedan 2017, då senaste rapporten publicerades. Frankrike och Litauen, följt av Lettland och Slovenien, hade den starkaste positiva förändringen. Frankrike har förbättrats i tio av tolv områden. Rumänien, Italien och Ungern har däremot haft en negativ utveckling.

Sverige, tillsammans Nederländerna, såg ingen förändring i någon riktning men befinner sig båda på en hög nivå vad gäller förutsättningar för en lyckad integration.

– I Sverige finns det en uppfattning om att integrationen inte går bra. Men i Sverige har alla invånare lika rättigheter och tillgång till den service som finns. Svensk politik diskriminerar inte på grund av land, kön eller flyktingstatus, säger Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och ansvarig för den svenska delen av NIEM-projektet.

Tillfällig lag ger lägre betyg
Sysselsättning och utbildning har generellt gått mest framåt mellan 2017 och 2019. Däremot ser det sämre ut vad gäller bostadsfrågan. Det är också genomgående i Europa svårt för nya flyktingar att få stöd tidigt i asylprocessen, trots att det skulle vara effektivt med tidiga insatser vad gäller språkinlärning, utbildning och sysselsättning.

För Sveriges del har valet att 2016 strama åt med den tillfälliga migrationslagen försvårat möjligheter till uppehållstillstånd och familjeåterförening, vilket också gett Sverige lägre betyg i NIEM:s index.

– Men Sverige har fortfarande en väldigt fördelaktig integrationspolitik. Nu när det sägs i den offentliga debatten att politiken måste ändras, har det inte rört integrationspolitiken, utan endast migration, säger Henrik Emilsson.

Osäkert världsläge
Om två år kommer en ny rapport från NIEM, om utvecklingen fram till 2021. Det finns flera osäkerhetsfaktorer, som coronapandemin, den ekonomiska kris som följer med virusutbrottet, och hur Sverige väljer att gå vidare när den tillfälliga migrationslagen löper ut nästa sommar.

– Det är tydligt att Sveriges index kommer att sjunka. Vi går ju åt det hållet. Det är intressant för oss att följa om Sverige kommer halka ned på listan och närma sig det europeiska genomsnittet, säger Henrik Emilsson.

Kontakt:

Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet, 040-6657227, sayaka.torngren@mau.se

Henrik Emilsson, forskare vid Malmö universitet, 040-6658362, henrik.emilsson@mau.se