Gå direkt till innehåll
Politiken vände, men värderingarna bestod, enligt den officiella hållningen från den svenska regeringen.
Politiken vände, men värderingarna bestod, enligt den officiella hållningen från den svenska regeringen.

Pressmeddelande -

Flyktingkrisen 2015 skapade klyfta mellan värderingar och verklighet

Våren 2015 fanns det enligt Stefan Löfven ingen gräns för antalet asylsökanden som Sverige kunde ta emot. I november samma år var tonen en annan. Den svenska politiska tvärvändningen har studerats i en ny bok.

Sverige avvek länge från den generella trenden i Europa. Innan 2015 hade Sverige varken begränsat sin asylpolitik eller asylsökandes rättigheter. Tvärtom hade den rödgröna regeringskoalitionen insisterat på att åtminstone hålla kursen, enligt den nyutkomna boken ”Europe and the Refugee Response: A Crisis of Values?”. För Miljöpartiet har det varit något av en hjärtefråga.

I april 2015 var statsminister Stefan Löfven tydlig med att det inte fanns någon gräns för antalet asylsökanden. I september det året sa han att ”mitt Europa bygger inga murar”.

Ändå infördes senare samma år gränskontroller, begränsad familjeåterförening och ökning av tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta.

Omständigheter, inte värderingar
Men även om politiken vände, så var värderingarna desamma. Det var bara omständigheterna som förändrades, enligt den officiella hållningen från svenska regeringen. Men värderingar och verklighet brukar komma i ett och samma paket, menar Christian Fernandez, docent vid Malmö universitet, vars studie presenteras i boken.

Å ena sidan kosmopolitisk gästfrihet, å andra sidan nationellt bevarande. Sedan har vi den svenska självbilden: humanism, öppenhet, tolerans och social inkludering. Vad hände egentligen den där hösten 2015?

– Det som framförallt har normaliserats i den offentliga debatten är avvägningen mellan hur många flyktingarna som ska tas emot och vilka rättigheter de ska ha. Detta kommer troligtvis inte att vända inom en snar framtid. Politikerna kommer att lockas av att anpassa sina värderingar till den nya, nationella verkligheten, för att göra hela paketet mer sammanhängande och tillgängligt, säger Christian Fernandez.

Civilsamhället värnar asylrätten
Men medan regeringen ändrade sin politik, försökte civilsamhället fortfarande upprätthålla samma värderingar som innan. Brigitte Suter, redaktör för boken och universitetslektor vid Malmö universitet, har analyserat civilsamhällets hållningar genom att studera olika organisationers remissvar. Det handlar till exempel om Rädda barnen, Röda korset och Sveriges kvinnolobby.

– Trots den svenska politiska vändningen upprätthåller civilsamhället svenska värderingar om att värna asylrätten. Det humanitära är starkt i den här typen av organisationer, säger Brigitte Suter som studerat detta med Roberto Scaramuzzino vid Lunds universitet.

Över hela Europa lyser civilsamhällets flyktingengagemang starkt, som i storstäder som Paris och Barcelona. Men även i Polen, som fått kritik av EU för att ha vägrat ta emot asylsökande, finns det ett civilsamhälle med en välkomnande retorik, menar Brigitte Suter:

– Även om det mest är retorik sänder det en viktig signal till folket.

Kontakt:

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

- 12 000 helårsstudenter

- 83 professorer, 430 disputerade lärare, 264 doktorander 

- 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Svenska traditioner blir allt viktigare när barnen kommer. Det är mer eller mindre viktigt att ge sina barn en svensk identitet.

    Lusse och knäckebröd i Shanghai – ny bok studerar vår tids emigration

    Många européer väljer att flytta utomlands. För Sveriges del handlar det om drygt 660 000 svenskar. Ålder och familjesituation påverkar dock deras möjligheter att bli en del av sitt nya land. Det visar en ny bok baserad på forskning om vår tids europeiska emigration.

  • Ioanna Wagner Tsoni jobbade som frivillig livräddare i Grekland. På bilden är det Ioanna som håller i båten.

    Flyktingars vittnesmål i Grekland synliggör osynliga gränser

    Nyligen skärpte Greklands regering sina regler för asyl. Hårdare gränskontroll och snabbare deportationer är resultatet. En ny avhandling visar dock att Medelhavet inte är den enda gräns som flyktingarna måste passera.

  • Spanien har en åldrande befolkning och ett stort behov av billig arbetskraft som utför omsorgsarbetet.

    Spansk ekonomi beroende av migration

    Vem ska ta hand om gamla mamma? I Spanien är det ofta papperslösa kvinnor från Latinamerika. En ny avhandling visar att systemet är riggat för att papperslösa ska utföra omsorgsarbetet. Utan papperslösa och andra migranter skulle ekvationen inte gå ihop.

  • Maria Persdotter har studerat rivningen av det uppmärksammade Sorgenfri-lägret i Malmö 2015. Foto: Olof Holmgren

    Fri rörlighet i Europa och i Malmö – men inte för alla

    Inom EU är den fria rörligheten värnad. Men ny forskning visar att fattiga gruppers fria rörlighet inskränks indirekt genom att möjligheterna att stanna och bosätta sig begränsas. Den uppmärksammade rivningen av Sorgenfri-lägret i Malmö 2015 är ett tongivande exempel. En fortsättning av ett långvarigt förtryck av romer, menar Maria Persdotter.

  • Foto: Lars Dareberg

    Svårare sits för papperslösa barn i Sverige sedan 2015

    Medan politiken i Storbritannien är uttalat fientlig mot papperslösa, motiveras utvisningar i Sverige med ett humanitärt språkbruk. Men en jämförelse mellan de båda länderna visar att skillnaderna har minskat.