Internationella kvinnodagen: Första kvinnan i talarstolen träder fram i ny avhandling

Den 11 mars 1922 klev Agda Östlund, som första kvinna någonsin, upp i riksdagens talarstol. Magnus Gustafson har i sin avhandling analyserat hennes retorik vid fem viktiga händelser för att visa hur hennes röst blev betydelsefull i kampen för kvinnors rättigheter och social rättvisa.

”Om man verkligen vill något, så får man mod”, sade Agda Östlund till en barndomskamrat efter att ha talat i Folkets hus i Stockholm.

– Det speglar ganska väl de drivkrafter som hon hade som politiker, säger Magnus Gustafson.

Genom att analysera retoriska situationer i Agda Östlunds karriär undersöker han i sin avhandling vilka strategier hon använde och vilka roller hon intog under rösträttskampen, i valrörelsen 1921, i sitt första tal i riksdagen, i debatten om alkoholförbud samt i debatten om abortlagstiftning 1938. I sitt arbete har han identifierat faktorer som gjorde Agda Östlund retorik framgångsrik:

• Hon anpassade sitt tal efter situationen och använde historiska och litterära referenser.
• Hon kunde ändra perspektiv för att kritisera normer och antaganden.
• Hon intog olika roller för att hantera konflikter kring klass och kön.

Växte upp i Köping
Agda Östlund växte upp i ett arbetarhem i Köping på 1870-talet. Hon blev aktiv inom nykterhetsrörelsen och så småningom en viktig del av rörelsen för kvinnlig rösträtt. Från 1922 till 1938 satt hon i riksdagen för Socialdemokraterna och engagerade sig i frågor om social rättvisa, mödravård, bostadspolitik och abortlagstiftning.

Magnus Gustafson är själv uppvuxen i Köping, men det dröjde flera decennier innan han hörde talas om Agda Östlund. Det var först vid ett besök på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm som han upptäckte hennes historia.

– Under tiden jag har arbetat med avhandlingen har hon blivit mer uppmärksammad. I samband med hundraårsjubileet för att kvinnor tilläts kandidera till riksdagen lyftes hon fram tillsammans med samtida kvinnliga politiker som Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Nelly Thüring och Bertha Wellin.

Park och bakelse uppkallad efter Östlund

Sedan förra året finns en park i Köping som är uppkallad efter Agda Östlund och för ett par år sedan utlystes en tävling för att skapa Agda Östlund-bakelsen.

Magnus Gustafson strävar efter att bättre förstå den tid Agda Östlund levde i och han har velat mejsla fram mer komplexa drag bortom schablonbilden. Att lyfta fram arbetarkvinnornas roll framhåller han också som betydelsefullt eftersom de ofta hamnat i skymundan i arbetarrörelsens historia.

– Att berätta om Agda Östlund är också att berätta om folkrörelsernas framväxt. Det vi kan lära oss är att vi måste organisera oss för att det ska hända något. Den starka låga som Agda Östlund hade och som brann under lång tid tror jag kan inspirera dagens generationer på internationella kvinnodagen.

Kontakt:
Magnus Gustafson, doktor i historia
Telefon: 0736 – 386554

Bilder:
Vid publicering av bilder på Agda Östlund, ange bildkälla Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.