Gå direkt till innehåll

Kategorier: historia

  • Ockult kvinnokraft lyfts fram i ny bok

    Leah Hirsig var en av 1900-talets ”nya kvinnor”: självständig, normbrytande och central i inom religionen thelema. I The Magical Diaries of Leah Hirsig, 1923–1925 presenterar Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria vid Malmö universitet och Henrik Bogdan, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, en kommenterad utgåva av hennes dagböcker.

    Leah Hirsig.
  • Ny bok: Här är medborgarna som skolan fostrat

    Skolan i Sverige har under århundranden fostrat medborgare. Men vilken sorts medborgare som önskats har varierat. Fredrik Alvén, docent vid Malmö universitet, har i boken I rikets tjänst kartlagt idealen genom tiderna från underdåniga lutheraner till självständiga entreprenörer på den fria marknaden.

  • Ny studie: Rädslan för att utsättas för antisemitism är stark

    27 januari är det Förintelsens minnesdag. Malin Thor Tureby har i ett forskningsprojekt intervjuat judiska kvinnor i Sverige om deras upplevelser av antisemitism. ”Efter 7 oktober 2023 lever många i vad de beskriver som en existentiell rädsla eller skräck”, säger hon.

  • Verk med vittnesmål från Ravensbrück uruppförs på Kristallnatten

    1945 kom kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück med Vita bussarna till Malmö. Nu lyfts deras berättelser fram i ett verk som uruppförs i Lund den 9 november och sedan på Malmö museum den 12 november. Initiativtagare är Daniel Hansson, dirigent för Malmö akademiska kör och orkester, och tonsättaren Staffan Storm.

  • ”Halloween underlättas av likheten med vårt påskfirande”

    I dag firas halloween på många håll, även i Sverige, men högtiden har inte alltid haft med döden att göra. Att vi firar i Sverige beror på amerikanska studenter på 50-talet och att barn klär ut sig och knackar dörr på påsken, menar Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria.

  • Historieverkstad ska samla människor för att ge historien nytt liv

    Under hösten lanseras Historieverkstad Malmö, en mötesplats för forskare på Malmö universitet och Malmöbor att prata om Malmös historia. Syftet är att träffas på en vardaglig plats och utreda vad vårt gemensamma förflutna betyder för oss i dag.

  • Minnen som får leva kvar blir viktig del av flykten

    Vad minns unga människor av sin flykt? Ofta att den fysiska resan är minst lika mycket en mental resa som fortsätter långt efter ankomsten. I en ny avhandling är tidigare ensamkommandes hågkomster centrala.

  • Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

    Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

  • Gemensam historieundervisning överbryggar nationsgränser

    Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. Ett nytt internationellt projekt som riktar sig till historielärare i hela Europa, ska i stället ska lyfta den gemensamma historien.

  • Behovet av godartad indoktrinering i pandemins tidevarv

    Indoktrinering har inte alltid haft en ensidigt negativ innebörd. I en ny bok om 1600-talsfilosofen Benedict de Spinoza, vrider och vänder forskaren Johan Dahlbeck på begreppet. ”För att få ett hållbart samhälle behövs en slags godartad manipulation av oss människor”, säger han.

Visa mer