Den 11 mars 1922 klev Agda Östlund, som första kvinna någonsin, upp i riksdagens talarstol. Magnus Gustafson har i sin avhandling analyserat hennes retorik vid fem viktiga händelser för att visa hur hennes röst blev betydelsefull i kampen för kvinnors rättigheter och social rättvisa.
Skolan i Sverige har under århundranden fostrat medborgare. Men vilken sorts medborgare som önskats har varierat. Fredrik Alvén, docent vid Malmö universitet, har i boken I rikets tjänst kartlagt idealen genom tiderna från underdåniga lutheraner till självständiga entreprenörer på den fria marknaden.
27 januari är det Förintelsens minnesdag. Malin Thor Tureby har i ett forskningsprojekt intervjuat judiska kvinnor i Sverige om deras upplevelser av antisemitism. ”Efter 7 oktober 2023 lever många i vad de beskriver som en existentiell rädsla eller skräck”, säger hon.
Det var framför allt de överlevande från Förintelsen som själva såg till att minnet av de döda har hållits vid liv i Sverige. Intresset för gravarna och minnesplatserna har dock ökat och att minnas har blivit en nationell angelägenhet, visar ny forskning.
1945 kom kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück med Vita bussarna till Malmö. Nu lyfts deras berättelser fram i ett verk som uruppförs i Lund den 9 november och sedan på Malmö museum den 12 november. Initiativtagare är Daniel Hansson, dirigent för Malmö akademiska kör och orkester, och tonsättaren Staffan Storm.
I dag firas halloween på många håll, även i Sverige, men högtiden har inte alltid haft med döden att göra. Att vi firar i Sverige beror på amerikanska studenter på 50-talet och att barn klär ut sig och knackar dörr på påsken, menar Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria.
Under hösten lanseras Historieverkstad Malmö, en mötesplats för forskare på Malmö universitet och Malmöbor att prata om Malmös historia. Syftet är att träffas på en vardaglig plats och utreda vad vårt gemensamma förflutna betyder för oss i dag.
Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti knyter sin nationalistiska politik till historiska visioner och händelser. Sätten de gör det på och vad de hänvisar till skiljer sig dock åt, visar ny forskning. Samtidigt försöker övriga partier fokusera framåt och dölja sin historia.
Från att aktivt ha lockats som arbetskraft till Sverige började invandrare klassas som problem. En ny avhandling i historia undersöker beslutsfattares syn på invandringen och integrationen under 1900-talets andra hälft.
Vad minns unga människor av sin flykt? Ofta att den fysiska resan är minst lika mycket en mental resa som fortsätter långt efter ankomsten. I en ny avhandling är tidigare ensamkommandes hågkomster centrala.
Tre år har gått sedan Ryssland inledde en storskalig invasion av Ukraina. Här hittar du experter vid Malmö universitet som kan kommentera invasionen utifrån forskning.
Svensk reggaekultur blir en anpassad variant av den jamaicanska som har kritiken mot kolonialism som viktigt tema. I Sverige hänger musikintresset ihop med livsstilsval, ofta influerade av det alternativa 70-talet.
Att bevara och digitalisera berättelser från grupper som exempelvis migranter beskrivs ofta som viktigt för demokratin och en inkluderande historieskrivning. Men vilka som får berätta och hur de kommer till tals behöver problematiseras, visar ny forskning.
Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.
Taras Demko slåss för att ukrainsk kultur ska fortsätta blomstra trots det pågående kriget. Nu är han i Malmö för att utveckla framtida samarbeten med universitetet. ”Vi kommer aldrig att acceptera censur från Ryssland”, säger han.
Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. Ett nytt internationellt projekt som riktar sig till historielärare i hela Europa, ska i stället ska lyfta den gemensamma historien.
Söker du en forskare och expert med genusperspektiv inför internationella kvinnodagen 8/3? Vi har listan för dig!
Indoktrinering har inte alltid haft en ensidigt negativ innebörd. I en ny bok om 1600-talsfilosofen Benedict de Spinoza, vrider och vänder forskaren Johan Dahlbeck på begreppet. ”För att få ett hållbart samhälle behövs en slags godartad manipulation av oss människor”, säger han.
Musik och kulturyttringar som ansetts obekväma har ofta förbjudits i auktoritärt styrda länder. Nu ska ett nytt samarbetsprojekt lyfta fram europeiska tonsättare som fallit i glömska genom historien.
Den 13 oktober arrangeras Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Vid Malmö universitet finns flera forskare och experter som kan ge perspektiv på och/eller kommentera frågor kopplade till den pågående konferensen.