Lättsmält högerextremism ska locka nya målgrupper på nätet

På nätet normaliserar högerextrema sin ideologi genom att paketera den som lättsmält och skämtsam underhållning. Det visar ny forskning om rörelsens mediestrategier. Men den som skrattar åt avrättningsfantasier normaliserar också hatet.

– Vi har sett exempel på att folk delar memes från nazister utan att förstå detta själva, säger Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet och aktuell med två nya vetenskapliga artiklar om högerextremisters mediestrategier.

För den som letar efter en Hitlermustasch letar förgäves. Den våldsbejakande extremismen tar sig andra uttryck idag. Sedan flera år tillbaka har högerextremister i Sverige aktivt satsat på att sprida sitt våldsbejakande budskap genom poddar, webb-tv och memes.

Tina Askanius kan se hur högerextrema konspirationsteorier sipprat ut mer i den bredare, allmänna debatten, till exempel i diskussionen om asyl- och flyktingpolitik. I Stockholm förra helgen samlades även en brokig skara i protest mot coronarestriktioner – en del av dem med kopplingar till den högerextremistiska miljön.

–Anti-etablissemang-känslan är större idag, liksom misstroendet mot staten och systemet. Detta tar de högerextrema som tecken på att de håller på att vinna. Redan i början av coronakrisen uttryckte vissa av dem att de skulle gynnas av vakuumet som uppstår i en kris som denna, säger Tina Askanius.

Dödshot i skojig kostym
En stor del av propagandan på nätet framstår idag som lättsmält underhållning eller ironiska skämt. På ytan ser det ut att vara lättsamma underhållsprogram och färgglada memes med välkända figurer från populärkultur och barn-tv. Men vad det verkligen handlar om är våld och dödshot.

Tina Askanius jämför med hoten som riktats mot politiker, forskare och tjänstemän under coronakrisen. Men också stormningen av Kapitolium i USA där ett av målen var att avrätta talmannen Nancy Pelosi och vicepresident Mike Pence.

– Memes som visar hur politiker döms till döden för sitt svek mot ”svenska folket” har blivit ett skämt. Det är en gammal högerextrem avrättningsfantasi som blivit mainstream. Men var finns skämtet? När någon skrattar åt detta, eller rycker på axlarna, flyttas gränserna, vilket är precis vad de vill, säger Tina Askanius.

Vardagsskildringar
Visserligen går det fortfarande att hitta bilder på män som slåss eller marscherar i led, liksom videofilmer tonsatta med vit makt-musik på nätet. Men detta kompletteras med det lättsmälta innehållet, som också inbegriper poddar där högerextremister delar med sig av detaljer från sina egna liv. De beskriver sig själva som vanliga män som kämpar med att få ihop vardagen och familjelivet, samtidigt som de tvingas försvara nationen och ”det vita folkets överlevnad”.

Andra gånger blir det mest mys, som i ett avsnitt om julen där de intervjuade folk på gatan som sannolikt inte hade en aning om vem som kom fram till dem.

– Här fanns inget heilande eller snack om tredje riket utan fokus är på mat, traditioner, firande och kulturarv. Det vill säga alla möjliga icke-politiska dimensioner av vithet och svensk kultur som sen i efterhand bakas in i en nationalsocialistisk propaganda, säger Tina Askanius.

Den här normaliseringsstrategin går ut på att blanda det extrema med mainstream; det lätt igenkännbara och vardagliga. Samtidigt finns det också en ökad medvetenhet bland högerextremisterna kring vad de kan säga och inte säga för att deras poddavsnitt ska få finnas kvar på plattformarna.

– Högerextremisterna använder många av de strategier som högerpopulistiska rörelser framgångsrikt använt i åratal för att ändra sin image och tona ner retoriken. Under några få år har högerextrema rörelser professionaliserats. Både genom att bli bättre på att hålla sig inom lagliga gränserna, och sett till mängden och frekvensen av material, säger Tina Askanius.

Kontaktpersoner:

• Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, tina.askanius@mau.se
• Ellen Albertsdottir, forskningskommunikatör vid Malmö universitet, 070 083 14 20

Om forskningen:

• Den ena studien, “On Frogs, Monkeys, and Execution Memes: Exploring the Humor-Hate Nexus at the Intersection of Neo-Nazi and Alt-Right Movements in Sweden”, publicerades nyligen i Television and New Media och är en visuell innehållsanalys av memes som sprids av extremhögern.
  
• Den andra studien, “I just want to be the friendly face of national socialism”: The turn to civility in the cultural expressions of neo-Nazism in Sweden”, publicerades nyligen i Nordicom Review och är en analys av webb-tv-produktioner, poddavsnitt och nyhetstexter på nätet som sprids av extremhögern.
  
• Forskningsprojektet ”Digital radicalization and analogue extremism? A comparative analysis of violent extremism in the takfiri and extreme-right movements” är finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.