Gå direkt till innehåll
Förstår du vem som är avsändaren? På nätet kan det högerextremistiska innehållet se ut att vara på skoj, men det är blodigt allvar.
Förstår du vem som är avsändaren? På nätet kan det högerextremistiska innehållet se ut att vara på skoj, men det är blodigt allvar.

Pressmeddelande -

Lättsmält högerextremism ska locka nya målgrupper på nätet

På nätet normaliserar högerextrema sin ideologi genom att paketera den som lättsmält och skämtsam underhållning. Det visar ny forskning om rörelsens mediestrategier. Men den som skrattar åt avrättningsfantasier normaliserar också hatet.

– Vi har sett exempel på att folk delar memes från nazister utan att förstå detta själva, säger Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet och aktuell med två nya vetenskapliga artiklar om högerextremisters mediestrategier.

För den som letar efter en Hitlermustasch letar förgäves. Den våldsbejakande extremismen tar sig andra uttryck idag. Sedan flera år tillbaka har högerextremister i Sverige aktivt satsat på att sprida sitt våldsbejakande budskap genom poddar, webb-tv och memes.

Tina Askanius kan se hur högerextrema konspirationsteorier sipprat ut mer i den bredare, allmänna debatten, till exempel i diskussionen om asyl- och flyktingpolitik. I Stockholm förra helgen samlades även en brokig skara i protest mot coronarestriktioner – en del av dem med kopplingar till den högerextremistiska miljön.

–Anti-etablissemang-känslan är större idag, liksom misstroendet mot staten och systemet. Detta tar de högerextrema som tecken på att de håller på att vinna. Redan i början av coronakrisen uttryckte vissa av dem att de skulle gynnas av vakuumet som uppstår i en kris som denna, säger Tina Askanius.

Dödshot i skojig kostym
En stor del av propagandan på nätet framstår idag som lättsmält underhållning eller ironiska skämt. På ytan ser det ut att vara lättsamma underhållsprogram och färgglada memes med välkända figurer från populärkultur och barn-tv. Men vad det verkligen handlar om är våld och dödshot.

Tina Askanius jämför med hoten som riktats mot politiker, forskare och tjänstemän under coronakrisen. Men också stormningen av Kapitolium i USA där ett av målen var att avrätta talmannen Nancy Pelosi och vicepresident Mike Pence.

– Memes som visar hur politiker döms till döden för sitt svek mot ”svenska folket” har blivit ett skämt. Det är en gammal högerextrem avrättningsfantasi som blivit mainstream. Men var finns skämtet? När någon skrattar åt detta, eller rycker på axlarna, flyttas gränserna, vilket är precis vad de vill, säger Tina Askanius.

Vardagsskildringar
Visserligen går det fortfarande att hitta bilder på män som slåss eller marscherar i led, liksom videofilmer tonsatta med vit makt-musik på nätet. Men detta kompletteras med det lättsmälta innehållet, som också inbegriper poddar där högerextremister delar med sig av detaljer från sina egna liv. De beskriver sig själva som vanliga män som kämpar med att få ihop vardagen och familjelivet, samtidigt som de tvingas försvara nationen och ”det vita folkets överlevnad”.

Andra gånger blir det mest mys, som i ett avsnitt om julen där de intervjuade folk på gatan som sannolikt inte hade en aning om vem som kom fram till dem.

– Här fanns inget heilande eller snack om tredje riket utan fokus är på mat, traditioner, firande och kulturarv. Det vill säga alla möjliga icke-politiska dimensioner av vithet och svensk kultur som sen i efterhand bakas in i en nationalsocialistisk propaganda, säger Tina Askanius.

Den här normaliseringsstrategin går ut på att blanda det extrema med mainstream; det lätt igenkännbara och vardagliga. Samtidigt finns det också en ökad medvetenhet bland högerextremisterna kring vad de kan säga och inte säga för att deras poddavsnitt ska få finnas kvar på plattformarna.

– Högerextremisterna använder många av de strategier som högerpopulistiska rörelser framgångsrikt använt i åratal för att ändra sin image och tona ner retoriken. Under några få år har högerextrema rörelser professionaliserats. Både genom att bli bättre på att hålla sig inom lagliga gränserna, och sett till mängden och frekvensen av material, säger Tina Askanius.

Kontaktpersoner:

  • Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, tina.askanius@mau.se
  • Ellen Albertsdottir, forskningskommunikatör vid Malmö universitet, 070 083 14 20

Om forskningen:

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Magnus Jando

Magnus Jando

Presskontakt kommunikatör 040 665 81 97
Anna Dahlbeck

Anna Dahlbeck

Presskontakt Kommunikatör 040 665 87 93
Marc Malmqvist

Marc Malmqvist

Presskontakt Kommunikatör
Per M Eriksson

Per M Eriksson

Presskontakt Presskontakt (ledningsfrågor)
Magnus Erlandsson

Magnus Erlandsson

Presskontakt Presskontakt 040-6658683
Cecilia Lindberg

Cecilia Lindberg

Presskontakt Kommunikatör 040-665 88 46

Relaterat innehåll

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet
Box 50500
205 06 Malmö
Sverige