Ytlig kontakt ger mer negativa attityder

Ytliga kontakter i skolmiljö ökar negativa attityder bland svenska elever gentemot elever med utländsk bakgrund. Det är visar en ny studie som baserar sig på enkäter med 5 220 skolelever i 473 klasser.

– Det mest överraskande resultatet är just att ytliga kontakter ökar negativa attityder. Med ytlig kontakt menas att du till exempel går i samma skola utan att ha någon vänskaplig kontakt, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen, doktorand vid Malmö universitet.

Positiva vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar tvärtom till mer positiva attityder bland svenska ungdomar. Den egna erfarenheter skingrar fördomar.

– Datan är från 2014 vilket innebär att vi nu kan förstå vilken nivå av negativa attityder vi kan förvänta oss från den grupp unga som nu är på väg in eller är nya i arbetslivet, och som i politiken är röstande medborgare. Vi kan också slutsatser om mekanismer som förklarar skillnader i attityder, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.

Den psykologiska forskningen visar att vårt beteende påverkar våra attityder mer än våra attityder påverkar beteende. Därför är vänskap ett mycket effektivt sätt att påverka attityder i mer positiv riktning.

Forskningen har dock överlag fokuserat på negativa attityder då det är dessa som kan leda till negativa beteenden som diskriminering, hatbrott och radikalisering.

– Vi kan se att om du har mer kontakt har du också större chans att ha vänner som tillhör minoriteter, vilket bidrar till mindre negativa attityder. Men, om du inte har vänskaplig kontakt så kan istället den ytliga kontakten du får bidra till friktion, som orsakar negativa attityder. Det skapar enligt andra studier polarisering – vilket vi ju också ser i samhället, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.

Mer positiva attityder överlag
Svenskarna är bland de minst negativa befolkningsgrupperna i mätningen European Social Survey. Under det senaste decenniet har Sverige också upplevt en större förändring mot mer positiva attityder än de flesta andra europeiska länder. Detta samtidigt som antalet invånare med utländsk bakgrund har ökat markant. I slutet av 2019 utgjorde utrikes födda och deras barn en femtedel av den svenska befolkningen.

Länder med få utrikesfödda uppvisar däremot höga och i vissa fall ökande nivåer av negativa attityder under en jämförbar period.

– Detta strider mot det vanliga antagandet om sambandet mellan andel utrikesfödda i befolkningen och attityder till utrikesfödda som präglar den offentliga debatten. Många menar att negativa attityder ökar när majoriteten upplever sin ställning utmanad av ett stort antal minoriteter, säger Beint Magnus Aamodt Bentse.

Även om attityden till invandrare gradvis blivit bättre i Sverige som helhet så finns det förstås undantag. För dem som alltid är negativa har mer kontakt också störst effekt.

– Om du har mycket negativa attityder, men sedan har positiv kontakt med någon från en annan grupp, så gör det stor skillnad, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.

Kontakt: Beint Magnus Aamodt Bentsen, doktorand Malmö universitet, 076-051 10 61, beint.magnus.aamodt.bentsen@mau.se

Om attityder:
En attityd är en uppsättning känslor eller övertygelser riktade mot ett specifikt objekt, person, händelse eller sak. Kontakt är en av fyra stora förklaringsfaktorer som forskningen fokuserat på vad gäller skillnader i attityd mot minoriteter. Det handlar även om personlighet, att majoritetssamhället upplever sig hotat, samt socialisering, det vill säga inlärt beteende från familj, vänner och skola. 

Om forskningen:
Studien är en undersökning med ungdomar i 473 klasser i skolor i hela Sverige 2014. Ungdomarna gick sista året i grundskolan (Årskurs 9) och år 1–3 i gymnasiet. Det slutliga urvalet bestod av 6 664 respondenter. Respondenter som själva hade invandrat och respondenter med två invandrarföräldrar ingår inte i analysen, vilket minskade urvalet ytterligare till 5 220. Materialet kommer från Forum för levande historia och SCB.

Ytlig kontakt mäts genom att se till andel personer med utländsk bakgrund i kommunerna och skolorna. Det är ett mått på kontakt som inte är djup eller av hög kvalitet.