Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Skidåkare brottas med dubbla känslor inför allt varmare vintrar

Smältande glaciärer, snöbrist och inställda världscuptävlingar. Varmare vintrar påverkar både lokala klubbar och stora skidanläggningar. Bland hängivna utförsåkare finns en oro inför framtiden, enligt en ny studie.

– Framför allt vittnar de om att vintrarna blivit mer oberäkneliga, och att det krockar med en förväntan om att backarna ändå ska vara öppna som vanligt från november och genom hela vintersäsongen, säger Marie Larneby, forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

I en nypublicerad studie har hon intervjuat tio utförsåkare om hur de ser på klimatförändringarnas påverkan på alpin skidåkning. Alla är aktiva utövare och arbetar eller har arbetat som skidlärare eller ideellt som tränare.

– Snökanoner är en förutsättning för skidorter idag. Men skidåkarna ifrågasätter hur hållbart det är att lägga så mycket resurser på produktion av konstsnö, framför allt om framtidens vintrar blir ännu varmare.

Påtagliga effekter för klubbar i södra Sverige

I Alperna har skidcentrum på senare år tvingats stänga på grund av snöbrist och ostabilt väder, och även världscuptävlingar har fått ställas in. I Sverige kan de flesta stora skidanläggningarna än så länge hålla öppet – om än med osäkrare säsonger. Effekterna är mer påtagliga för skidåkare och mindre klubbar i södra delen av landet, som inte längre kan räkna med den lokala hemmabacken.

– För skidåkarna jag intervjuat är det här en sorg. De vill att skidåkning ska fortsätta vara en del av det svenska idrottslivet, men stänger de små backarna blir det inte en aktivitet som är tillgänglig för alla.

Försök att minska egen klimatpåverkan

Enligt deltagarna i studien är utförsåkning så som vi känner den är hotad, inte minst för den som ser det som en naturupplevelse. De har på olika sätt försökt minska sin egen klimatpåverkan, exempelvis genom att dra ner på resandet och laga utrustning och kläder i stället för att köpa nytt. I relation till skidorternas gäster försöker skidlärarna även uppmuntra till att värna naturen utanför pisterna.

– Vi har skapat miljöer som fått oss att tro att vi kan tämja naturen, och skidorternas gäster förväntar sig en viss produkt. Men om vi vill fortsätta åka skidor utomhus kanske vi borde bli bättre på att omfamna vädrets nycker och inse att vi inte kan kontrollera allt, säger Marie Larneby.

Forskarnas tips till skidåkare som vill minska sitt klimatavtryck:

  • Transport: Fundera på hur du tar dig till skidanläggningen. Kan du ta tåget? Vilka förutsättningar finns det att köra och ladda elbil på orten?
  • Utrustning och kläder: Hyr utrustning på plats. Uppmuntra cirkulär användning. Låna utrustning och kläder, sälj vidare det du inte använder längre. Om du ska köpa kläder eller utrustning, köp en produkt som håller länge och som kan lagas.
  • Hänsyn till natur och samhälle: Visa respekt för naturen runt skidorten och folket som bor där. Försök att stötta lokala aktörer på plats.
  • I backen: Kom ihåg att du befinner dig i naturen och att vi inte kan kontrollera allt. Lyft blicken och njut av naturupplevelsen och det autentiska.

Mer om forskningen

Studien är del av ett forsknings- och samverkansprogram om ökad miljömässig hållbarhet inom idrott och friluftsliv. På Institutionen för idrottsvetenskap finns även en forskargrupp med fokus på hållbarhet i relation till idrottssektorn:

Idrottsvetenskap för hållbarhet

Kontakta forskaren

Marie Larneby, forskare i idrottsvetenskap. Mail: marie.larneby@mau.se

Läs Marie Larnebys studie här:

The role of an environmental perspective among skiers in the changing landscapes of alpine skiing

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • Fem fakulteter och nio forskningscentrum
  • 27 667 studenter
  • 2 199 anställda
  • 517 disputerade lärare, 273 doktorander och 88 professorer
  • 130 program och 450 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

    Kontakter