Gå direkt till innehåll
António Vicente (på bilden) har disputerat med en avhandling om olika sätt att minska strålningsdos vid röntgen av barn.
António Vicente (bilden) har undersökt hur strålningsdos kan minskas vid röntgen av barn som genomgått operation för gomspalt.

Pressmeddelande -

Strålningsdos kan minskas vid röntgen av barn med särskilda vårdbehov

Med hjälp av låg-dos-röntgen. Så kan mängden strålning minskas i samband med undersökningar av barn med medfödd spalt i gommen, visar en avhandling vid Malmö universitet.


Avhandlingen, med titeln ”Radiographic Examinations in Dental Care for Paediatric Patients with Special Needs”, består av flera delstudier och har sammanställts av António Vicente på Odontologiska fakulteten.

Utgångspunkt i hans arbete har varit att barn är mer känsliga än vuxna för joniserande strålning. Detta på grund av att av barnens organ och vävnader är under tillväxt samt att deras mindre huvudstorlek bidrar till att exempelvis sköldkörteln lättare riskerar hamna i exponerade områden.
Dessutom finns det inom EU, som en del av den så kallade optimeringsprocessen, ett lagstadgat krav på att använda så liten mängd joniserande strålning som möjligt i samband med undersökningar.

– Barn med särskilda vårdbehov genomgår ofta många röntgenundersökningar, så det är viktigt att vi inom tandvården och övriga vården försöker minimera mängden strålning för dessa patienter.

António Vicente har i avhandlingen tittat närmare på två grupper av pediatriska patienter (barn och ungdomar) – med syftet att finna sätt att minska strålning vid röntgenundersökningar av mun och ansikte. Det gäller dels barn som är födda med läpp-käk-gom-spalt (LKG), dels för tidigt födda barn.

Lägre strålningsdos än standard

LKG är en av de vanligaste medfödda ansiktsmissbildningarna (cirka två per tusen födslar) och de drabbade barnen genomgår vanligtvis ett kirurgiskt ingrepp (bentransplantation) när de är mellan nio och tolv år – ofta med så kallad CBCT-undersökningar (tredimensionell röntgen) såväl före som efter operationen.

I en del avhandlingen så utarbetade och testade António Vicente ett så kallat CBCT-protokoll med lägre strålningsdos än vad som är standard. Detta användes sedan vid undersökningar av patienter som hade genomgått aktuell operation.

– Ju högre strålningsdos, desto bättre bildkvalitet. Men här visade det sig att bilderna med lägre stråldos höll tillräckligt hög kvalitet för att kunna genomföra dessa postoperativa bedömningar.
– Det finns således nu ett konkret sätt för tandvården att minska stråldoserna för dessa barn och ungdomar med särskilda vårdbehov, konstaterar António Vicente.

Utvecklat ett AI-verktyg

I sitt arbete utvecklade Vicente även ett AI-verktyg som utifrån röntgenbilder (CBCT) med stor noggrannhet kan avgränsa och visa patienternas spaltområde och uppskatta mängden ben till kommande bentransplantation. Dessutom med stor tidsbesparing jämfört med om motsvarande skulle hanteras manuellt av en tandläkare.

– Det bidrar till att operationerna kan genomföras med större exakthet och därmed i förlängningen innebära bättre vård för dessa patienter, säger han.

António Vicente har också i ett delarbete granskat flera hundra journaler inom tandvården för barn som är för tidigt födda. Här visade resultatet att dessa barn inte exponerades för mer strålning inom tandvården än barn som är födda efter fullgången graviditet.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • Fem fakulteter och nio forskningscentrum
  • 27 667 studenter
  • 2 199 anställda
  • 517 disputerade lärare, 273 doktorander och 88 professorer
  • 130 program och 450 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

    Kontakter

    • António Vicente Malmö universitet 01.jpg
      Licens:
      Medieanvändning
      Filformat:
      .jpg
      Storlek:
      3701 x 3886, 1,22 MB
      Ladda ner