Svenska kommuners EU-projekt är framgångsrika – men präglade av kortsiktighet

Att söka EU-stöd är en del av vardagen för svenska kommuner. Sedan 2007 har kommunerna fått cirka 11 miljarder från de fyra största fonderna. ”Lärdomen är att ett fokuserat uppdrag med särskilda resurser ger resultat. Men när projekten tar slut, så tar det slut”, säger Mats Fred, forskare vid Malmö universitet.

Utvärderingar av EU-fonderna visar att projekten i stor utsträckning kan betraktas som framgångsrika, på individnivå. Projektens målgrupper, till exempel unga vuxna, personer med psykisk ohälsa, eller individer långt från arbetsmarknaden, nås och får hjälp. Många projekt verkar till och med överträffa sina satta mål.

Symptomen, inte orsakerna
​Ändå tar insatserna i princip stopp när projekten avslutas. Detta trots att behoven kan kvarstå i de aktuella målgrupperna. Dessutom handlar det ofta om att hjälpa personer i behov av stöd just nu, snarare än att se till orsakerna bakom svåra problem. 

Även om projekten är framgångsrika på individnivå så går det nämligen sämre med att påverka strukturer och skapa insatser som ger effekter bortom de enstaka projekten. Samtidigt är hela poängen med EU:s fonder att dessa gemensamt ska utveckla våra organisationer och förändra strukturer. Projekten är på så sätt inte menade som tillfälliga, enskilda insatser, utan som en del av den gemensamma samhällsutvecklingen, enligt Mats Fred. 

– Eftersom projekten, om än framgångsrika, är tillfälliga finns risken att samma, eller liknande, saker görs om och om igen, fast i nya, snarlika, projekt. För att öka lärandet eller möjligheten att utveckla organisationerna och i sin tur påverka strukturer måste man nog knyta utvecklingsarbetet närmare de ordinarie verksamheterna, säger Mats Fred.

På bekostnad av strategiska satsningar
​EU-medlemskapet har för Sveriges del inneburit ökad användning av projekt i offentlig sektor. Bara Europeiska socialfonden, en av EU:s cirka 300 olika fonder och program, har finansierat cirka 100 000 projekt i Sverige sedan det svenska inträdet 1995.

Förutsättningen för att en kommun ska beviljas EU-medel är att projektet i sig bidrar till ”något nytt” och ligger utanför ordinarie verksamhet. Ofta används termer som ”innovation” och ”samverkan” som kriterier. Detta sätter begränsningar för vad kommunerna kan söka finansiering för.

Det finns också en tendens av att kommuner hoppar på EU-projekt för att möjligheten finns, eller för att någon driven tjänsteperson, eller konsult för den delen, driver frågan, menar Mats Fred. Något som riskerar att bli på bekostad av mer strategiska satsningar.

– Risken är då att kommuner gör val utifrån tillgängliga projektidéer och finansiering, snarare än utifrån specifika, lokala problem, säger Mats Fred.

Kontaktperson: Mats Fred, forskare vid Malmö universitet, mats.fred@mau.se, 072-5466802