Tjejer och killar tycker nästan samma om idrottsämnet

En rådande uppfattning har varit att tjejer har mer negativa upplevelser av skolämnet idrott och hälsa eftersom de missgynnats av de traditioner som finns i ämnet. I en ny studie utmanas rådande uppfattningar om tjejer och killars upplevelser av idrottsämnet. Studien som omfattar 40 000 elever visar att könsskillnaderna är små.

Alexander Janssons avhandling handlar om vad likvärdighet i skolämnet idrott och hälsa innebär, hur det kan mätas och har förändras över tid. I den här studien undersöker han en aspekt av likvärdighet, nämligen hur stora könsskillnader det finns i elevers uppfattningar om idrott och hälsa.

I studien återanalyserades datamaterial från idrottspedagogisk forskning gällande totalt nästan 40 000 elevers uppfattning om idrott och hälsa. Svaren kommer från elever som gick i årskurs sex och nio under åren 2003–2018.

Förväntningar och krav

– I den här studien visar resultatet att skillnaderna mellan tjejer och killars upplevelser av idrott och hälsa är väldigt små. Oavsett typ av frågor, tidsperiod och statistiska mått som använts så finns bara små könsskillnader. Det är ett resultat som delvis utmanar tidigare rådande uppfattning, säger Alexander Jansson, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

– Om tidigare rådande uppfattning cementeras skulle det i förlängningen kunna bidra till att idrottslärare får olika förväntningar och därigenom ställer olika krav på tjejer och killar.

Likvärdighet i skolämnet idrott och hälsa är ett centralt mål. Idrottspedagogiska studier har dock länge målat upp en bild av att tjejer har mer negativa upplevelser av ämnet, menar Alexander Jansson. Det kan vara ett tecken på att tjejer missgynnats av de traditioner som finns i ämnet och att detta indikerar ett likvärdighetsproblem.

– När man undersöker likvärdighet är elevers betyg och meritvärde vanliga mått. De är otvivelaktigt viktiga, men det finns även andra mått som är betydelsefulla och elevers uppfattningar av idrottsämnet är ett sådant. Detta mått är viktigt eftersom det fångar in aspekter som inte betyg gör, exempelvis hur eleverna trivs, och om de upplever att de lär sig någonting.

Lika tillgång

Skolan har, enligt skollagen, ett likvärdighetsuppdrag. Alla elever ska ha lika tillgång till det som är viktigt i undervisningen. I uppdraget ingår också att skolan ska kompensera för elevers bakgrund och förutsättningar.

– Könsskillnader inom idrott och hälsa har diskuterats som ett problem för likvärdighet. Tidigare studier menar att killar gynnas i undervisningen på bekostnad av tjejer, och så kan det vara, och det finns flera studier som stödjer det. Men när vi undersöker elevers upplevelser av idrott och hälsa, så hittar vi bara små skillnader just gällande kön.

Idrott och hälsa ska förbereda eleverna och bidra till att de kan vara mer aktiva senare i livet.

– Därför är det viktigt att ämnet är likvärdigt och att vi förstår vad det betyder. På så sätt kan likvärdigheten i nästa steg också förbättras.

För forskarvärlden ser Alexander Jansson en annan konsekvens av resultaten. I den aktuella studien, som är jämförelsevis väldigt omfattande, har han vägt samman elevers svar från tidigare studier, varav många av dem har visat just på könsskillnader. Varför ger denna studie ett annat resultat jämfört med så många andra?

– Tidigare studier tittar över lag på om könsskillnaderna är statistiskt säkerställda. Men de använder för sällan analyser för att undersöka hur stor själva effekten av könstillhörighet blir. Dessutom är det ovanligt att kontrollera för andra faktorer, exempelvis föräldrars utbildningsnivå och idrottsdeltagande på fritiden, säger Alexander Jansson och fortsätter:

– Om den idrottspedagogiska forskningen missar att undersöka hur stor skillnaden blir, så missar man även en väsentlig del av analysen. Man riskerar då att dra felaktiga slutsatser och cementera redan befintliga och felaktiga uppfattningar om hur tjejer och killar upplever idrott och hälsa.

Mer om forskningen

Bakom studien står Alexander Jansson, Malmö universitet, Gunilla Brun Sundblad, Gymnastik- och idrottshögskolan, Suzanne Lundvall, Göteborgs universitet, Daniel Bjärsholm, Linnéuniversitetet, och Johan R. Norberg, Malmö universitet.

I studien återanalyserades datamaterial från idrottspedagogisk forskning gällande totalt nästan 40 000 elever. Att återanalysera data innebär att samla in data från tidigare forskningsprojekt, slå ihop alla datamaterial och därefter genomföra analyser.

Forskningsartikeln är publicerad i Journal of Teaching in Physical Education:

Gender Differences and Inequality? A 20-Year Retrospective Analysis Based on 39,980 Students’ Perceptions of Physical Education in Sweden

För att läsa studien i sin helhet, kontakta Alexander Jansson.

Kontakt

Alexander Jansson, alexander.jansson@mau.se, 040-665 74 87