Gå direkt till innehåll
Boken Movement of knowledge handlar bland annat om hur medicinsk kunskap sprids, förstås och används i klinisk verksamhet.
Boken Movement of knowledge handlar bland annat om hur medicinsk kunskap sprids, förstås och används i klinisk verksamhet.

Pressmeddelande -

Vad händer med kunskapen?

Kunskap är inte neutral. Det händer något när kunskapen cirkulerar, tolkas och förstås på olika sätt av olika människor. För att förstå varför vi gör som vi gör, måste vi också förstå kunskapens cirkulation i samhället bättre. Det är huvudbudskapet i antologin Movement of knowledge.

”Medicinsk kunskap är alltid i rörelse” menar författarna till boken ”Movement of Knowledge: Medical Humanities Perspectives on Medicine, Science, and Experience”. I boken bidrar flera forskare med ett humanistiskt perspektiv på hur kunskap dekonstrueras och rekonstrueras i gränslandet mellan experter och allmänhet för att till slut implementeras i olika delar av samhället.

I ett av kapitlen där Kristofer Hansson, universitetslektor och forskare i socialt arbete vid Malmö universitet, är medförfattare undersöks hur en vetenskapligt framtagen modell för föräldrar till barn med diabetes implementeras.

– När ny medicinsk kunskap forskats fram kan man inte bara tro att det är färdigt där och att allt kommer att användas som man tänkt. Man måste följa kunskapen ut i verksamheterna. Vi ställde oss frågor som – vilka hinder finns i kommunikationen till föräldrarna? Hur ska implementeringen av denna nya kunskap gå till? Hur kan den underlättas? berättar Kristofer Hansson.

I ett annat kapitel skriver han om hur siffror, närmare bestämt ett värde på de röda blodkropparna som visar hur väl man sköter sin diabetes, cirkulerar. Kristofer analyserar vad dessa siffror gör i vårdmötet och på avdelningen.

– Värdet får olika betydelse beroende på vilket sammanhang det hamnar i. Om ett barn har dåliga siffror länge så kan det leda till en orosanmälan till socialtjänsten. Men siffrorna används också som ett sätt att utvärdera vårdavdelningens prestation. Ett medelvärde som ligger högre än andra diabetesavdelningar i Sverige kan generera diskussion om hur man ska förändra sin mottagning, säger Kristofer Hansson.

Även uppfattningen om vad kunskap är förändras

Kristofer Hansson menar att samhället blir mer och mer polariserat kring förståelsen av kunskap, och att det skapar konflikter.

– I en pandemi kan äldre tycka att unga kommer för nära i mataffären medan vissa inte tycker att myndigheternas uppmaning om distans är riktig kunskap. Vi ser ledare som Trump som sänder ut falsk kunskap som påverkar människor på olika sätt. Vi ser vaccinationsmotståndare som tycker att de har rätt till sin kunskap även om den medicinska vetenskapen säger något annat.

Vetenskapligt sakkunniggranskad av Kriterium

Genom tiderna har forskningen haft olika syn på kunskap. Under 90-talet blev evidensbaserat starkt, för att sedan gå över till att kunskap är en vardaglig erfarenhet, och därefter anses validerad först när den granskats.

Inom naturvetenskaplig forskning skriver man oftare artiklar i tidskrifter som granskas genom en kontrollerad peer review-process, vilket har gett naturvetenskap en högre vetenskaplig status. Detta har spillt över på humaniora där man mer traditionellt skrivit böcker och antologier och granskning har skett på en kollegial nivå. Humanistisk forskning behöver genomgå samma granskningsprocess och därför har man skapat Kriterium – en plattform för granskning, publicering och spridning av högkvalitativa vetenskapliga böcker. Boken Movement of knowledge har blivit vetenskapligt sakkunniggranskad av Kriterium.


Fakta om Movement of knowledge

Redaktörer för boken är Rachel Irwin, forskare i etnologi på Lunds universitet och Kristofer Hansson, universitetslektor och forskare i socialt arbete vid Malmö universitet. Från Malmö universitet deltar även Åsa Alftberg, även hon universitetslektor och forskare i socialt arbete.

I boken analyseras bland annat vad som händer när forskningsresultat går ut som en pressrelease via en kommunikatör och vidare ut till media, vad det innebär för kommunikationen att inte alla tidningsredaktioner har en vetenskapsjournalist, samt frågor som om kunskap är något den enskilda forskaren äger eller ska delas med andra forskare internt inom organisationen, och i så fall hur den processen ska se ut.

Kontakt

Kristofer Hansson, universitetslektor, Socialt arbete
kristofer.hansson@mau.se

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt

Hanna Svederborn

Hanna Svederborn

Presskontakt Kommunikatör 070 410 09 86

Relaterat material

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet
205 06 Malmö
Sverige