Gå direkt till innehåll

Ämnen: Massmedia

  • Från 90 talet har det i partikanslierna anställts många politiska sekreterare som hamrat in vikten av enkla budskap som kan ge uppmärksamhet i media, menar Fredrik Mohammadi Norén. Digitaliseringen har också förenklat att återanvända material.

    Snärtigare och kortare tal i Riksdagen

    De politiska talen i Riksdagen har blivit hälften så långa och användandet av snärtiga slogans vanligare. Det visar en genomgång av debattprotokollen från hundra års arbete i kamrarna. Större genomslagskraft i nyhetsmedia är ett av skälen.

  • Den mörka sidan av fitnesskulturen syns på sociala medier

    Den mörka sidan av fitnesskulturen syns på sociala medier

    Träningsbilder under de populära hashtaggarna ”fitspo” eller ”fitspiration” ska inspirera andra till träning och hälsa, men bilderna kan få motsatt effekt. I jakten på perfektion föds ett bekräftelsebehov som inte kan mättas, visar ny forskning. Följden kan bli mental ohälsa och förvrängda kroppsideal.

  • Vilka syns på bästa sändningstid? En ny studie ger svar.

    Mest vita som snackar på tv

    Reklam är mer mångfaldig än både nöjesprogram och nyheter. TV4 är bättre på representation än SVT1. Det visar en ny studie om nyheter, underhållning och reklam på bästa sändningstid.

  • Falska nyheter i sig är inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Johan Farkas.

    Demokratins kris större än bara "fake news"

    Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. ”Demokrati handlar inte bara om sanning”, säger Farkas och betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.