De sociala förmågorna kommer att bli allt viktigare i arbetslivet när pandemin är över. Det tror Maria Stellinger Ernblad, digitaliseringschef i Malmö stad och en av dem som medverkar på en heldag för näringsliv, offentlig sektor och akademi den 6 maj. Ett tema är färdigheter och förmågor post-corona.
En sensor som direkt kan ge svar på om en person är smittad med coronavirus. Det hoppas forskare vid Malmö universitet kunna utveckla med hjälp av syntetiska receptorer.
Starten på höstterminen vid Malmö universitet kommer att ske digitalt. Även större delen av undervisningen fortsätter att bedrivas digitalt fram till den 8 november, enligt ett nytt rektorsbeslut. Dock kan undantag göras för vissa moment på kurser och program.
Malmö universitet satsar upp till sju miljoner kronor på att stimulera forskning som anknyter till den pågående coronakrisen.
Här hittar du experter vid Malmö universitet som utifrån sin forskning kan svara på frågor om coronapandemins konsekvenser.
En liten grupp högpresterande elever står för ett förbättrat medelvärde för Sveriges del i PISA-mätningen, enligt Anders Jakobsson professor vid Malmö universitet. ”En stor grupp elever är fortfarande utestängda från en högkvalitativ svensk skola”.
Nio nya professorer, varav åtta är kvinnor, installeras i år vid Malmö universitet. Detta och mer uppmärksammas under högtidsveckan som inleds på måndag den 14/10.
De allmännyttiga bostadsföretagen i Sverige ska erbjuda bostäder åt alla, men forskning visar att bolagen tolkar ökade krav på affärsmässighet på olika sätt. Konsekvensen blir att utsatta grupper stängs ute från bostadsmarknaden i en del kommuner.
Den brittiska konstnären Jo Berry har samarbetat med Johan Engblom, professor vid Malmö universitet, och hans kollegor kring ett forskningsprojekt om hud och läkemedel. Nu ställs hennes konstnärliga tolkning av forskarnas arbete ut på Malmö universitet.
I ny forskning vid Malmö universitet vidgas definitionen av hatbrott genom att kön är med som en kategori. Det kan finnas ett symboliskt värde i att erkänna att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön.
Privatiseringsreformer av markägande görs ofta för att skynda på utveckling och bekämpa fattigdom. Men jordprivatiseringar riskerar istället att förvärra existerande konflikter kring mark. Det visar en avhandling vid Malmö universitet och Lunds universitet.