Gå direkt till innehåll

Nyhet -

PISA: ”Stora skillnader mellan hög- och lågpresterande elever”

En liten grupp högpresterande elever står för ett förbättrat medelvärde för Sveriges del i PISA-mätningen, enligt Anders Jakobsson professor vid Malmö universitet. ”En stor grupp elever är fortfarande utestängda från en högkvalitativ svensk skola”.

Resultaten för svensk del i PISA-mätningen visar på en fortsatt uppåtgående trend. Samtidigt ökar skillnaderna mellan elever och skolor.
– Det är framförallt en liten grupp högpresterande elever som står för det förbättrade medelvärdet. 20 procent av de svenska skolorna är fortfarande lågpresterande skolmiljöer. Mot bakgrund av det är jag förvånad att kommunerna väljer att göra stora besparingar på skolan – det riskerar att förstärka segregationen ytterligare, säger Anders Jakobsson som specialiserat sig mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik. Han har också forskat om betydelsen av PISA och TIMSS.

Mer fokus på mätningen

PISA undersöker 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Enligt Anders Jakobsson tyder uppgången i resultaten på att skolan har satt ett ökat fokus på PISA-mätningarna.

– Läsförståelsen har förbättrats överlag, vilket är positivt. Men faktum kvarstår är att skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor och elever finns kvar. Svensk skola ska vara till för alla men den uppgiften lyckas vi inte tillräckligt bra med.

Legitima reformer efter PISA-chock?

Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap håller med om att skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever är oroande. Samtidigt tycker hon att det är läge att titta i backspegeln. 

– Det resultat som sticker ut över tid är ju 2012 års PISA-chock. Ett resultat som fick legitimera en mängd skolpolitiska reformer. Kanske är det dags att fundera på om det var en avvikelse och huruvida det var klokt att dra så stora växlar så snabbt på en enda undersökning.

Kontakt:
anders.jakobsson@mau.se
070-170 58 74

malin.ideland@mau.se
040-6658241

Ämnen

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt

Jessica Bloem

Jessica Bloem

Presskontakt kommunikatör och pressansvarig Forskning, press och opinion 0722031512

Relaterat material

Relaterade nyheter