Nyhet -
PISA: ”Stora skillnader mellan hög- och lågpresterande elever”
En liten grupp högpresterande elever står för ett förbättrat medelvärde för Sveriges del i PISA-mätningen, enligt Anders Jakobsson professor vid Malmö universitet. ”En stor grupp elever är fortfarande utestängda från en högkvalitativ svensk skola”.
Resultaten för svensk del i PISA-mätningen visar på en fortsatt uppåtgående trend. Samtidigt ökar skillnaderna mellan elever och skolor.
– Det är framförallt en liten grupp högpresterande elever som står för det förbättrade medelvärdet. 20 procent av de svenska skolorna är fortfarande lågpresterande skolmiljöer. Mot bakgrund av det är jag förvånad att kommunerna väljer att göra stora besparingar på skolan – det riskerar att förstärka segregationen ytterligare, säger Anders Jakobsson som specialiserat sig mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik. Han har också forskat om betydelsen av PISA och TIMSS.
Mer fokus på mätningen
PISA undersöker 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Enligt Anders Jakobsson tyder uppgången i resultaten på att skolan har satt ett ökat fokus på PISA-mätningarna.
– Läsförståelsen har förbättrats överlag, vilket är positivt. Men faktum kvarstår är att skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor och elever finns kvar. Svensk skola ska vara till för alla men den uppgiften lyckas vi inte tillräckligt bra med.
Legitima reformer efter PISA-chock?
Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap håller med om att skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever är oroande. Samtidigt tycker hon att det är läge att titta i backspegeln.
– Det resultat som sticker ut över tid är ju 2012 års PISA-chock. Ett resultat som fick legitimera en mängd skolpolitiska reformer. Kanske är det dags att fundera på om det var en avvikelse och huruvida det var klokt att dra så stora växlar så snabbt på en enda undersökning.
Kontakt:
anders.jakobsson@mau.se
070-170 58 74
