Gå direkt till innehåll

Blogginlägg -

Biverkningar av Psykologisk behandling - metodens eller utövarens fel? #psykologi

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, meddelar i ett pressmeddelande att man nu ser över olika former av psykologisk behandling, då man erfarit att psykologisk behandling kan ge biverkningar, eller negativa följdeffekter. Man konstaterar att trots att det finns rapporterade biverkningar så har man aldrig gjort en systematisk uppföljning av förekomsten.

Det här är bra och viktigt. För oss som verksamma Legitimerade psykologer är det sedan länge känt att psykologiska interventioner, oavsett om den förekommer inom vården, eller i andra sammanhang som coaching, idrott, eller inom arbetslivet, så kan de ha negativa effekter.

Att SBU nu bestämt sig för att granska olika metoder är bra, men det räcker inte. Min förhoppning är även att SBU tittar på utförandet av metoden och på utföraren. Det finns få metoder som fungerar om inte utföraren har tillräcklig kompetens för den. Det finns idag såväl inom vården som inom andra områden personer som bedriver psykologisk behandling och utför psykologiska interventioner utan adekvat utbildning.

Tron på de olika metodernas förträfflighet har lett till att många tror sig kunna genomföra den med en veckas kurs i metoden. Det fungerar kanske i andra sammanhang, men vi vet inte om det fungerar när det gäller psykologisk behandling.

Förekomsten av exempelvis ”KBT-terapeuter”, som efter en veckas snabbkurs börjar arbeta med depressionsbehandling är skrämmande stor.

Att behandla en person med exempelvis depression, kräver inte bara en kunskap om, och en färdighet att utöva metoden. Den kräver, som jag ser det en förmåga, att bedöma och diagnostisera, att kritiskt förhålla sig till sin metod och en tillräckligt stor självinsikt och självreflektion att kunna förändra sin metod om situationen så kräver. Det kan man inte lära sig på en vecka, oavsett om man kallar sig "diplomerad coach”, eller "Licensierad samtalsterapeut".

Min förhoppning är nu att SBU väljer att vidga sitt eget uppdrag till att även granska skillnader mellan olika utövares utbildning och resultat. Först då kan vi slå fast om en viss metod ger biverkningar eller om det kanske är utövaren det är fel på.

Den konsumentupplysningen är samhället skyldiga de hjälpsökande med behov av korrekt och kvalitetssäkrad psykologisk behandling.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Relaterat innehåll

  • "Par i terapi", Farlighetsbedömningar och barns synutveckling på Psykologisk Salong 6 dec i #Umeå #psykologi #umu

    Torsdag den sjätte december 18.30-21.00 är det dags för årsfinal för Psykologisk Salong i Äpplet på Umeå Folkets Hus. Psykologisk Salong samarrangeras denna gång med Studentkonferensen i Psykologı (www.scp2012) som beräknas locka ca 700 personer till Idunteaterna under torsdagen. Psykologisk Salong är ett arrangemang av Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.

  • Tag ansvar för det psykologiska behandlingsområdet och sluta chansa! #svpol #psykologi

    Det handlar om det ansvar som Regering och Riksdag har för att säkerställa trygghet för hjälpsökande, eller åtminstone minimera risken för att personer kommer till skada. Idag är den psykologiska marknaden helt oreglerad. Vem som helst kan utsätta människor för olika former av psykologiska behandling, med eller utan någon som helst utbildning.

  • Rensa upp i terapeut-träsket! #psykologi #svpol

    I ett pressmeddelande från konsumentverket kan man läsa att det numer finns riktlinjer och minimikrav för att kalla sig ”Personlig Tränare” (PT) och ”Testledare”. Detta är bra. Däremot är det dåligt att det inte verkar finnas något intresse att gå in och styra upp den marknad som utgörs av en salig blandning utförare av psykologisk rådgivning/behandling.